2018:10 2018-10-15 Att ”utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” står skrivet i skollagens första kapitel, femte paragrafen. Vad vet vi om forskningen?

Forskningsfältet sfi är begränsat, konstaterar forskningsinstitutet Ifous tillsammans med Hermods och AcadeMedia, i kunskapsöversikten 15 års forskning om sfi – en överblick. Rapporten, som belyser forskning med didaktiskt och pedagogiskt perspektiv, ger en överblick över den forskning som finns om den pedagogiska verksamheten av sfi.

Utgå från eleven

I kursplanen (reviderad 2018) är det tydligt framskrivet att undervisningen ”ska planeras och utformas tillsammans med eleven och anpassas till elevens intressen, erfarenheter, allsidiga kunskaper och långsiktiga mål”. Av den forskning som genomförts sedan 2002 visar dock något annat. Undervisningen inte utgår generellt sett inte från sfi-elevernas erfarenheter. Dessutom är undervisningen i alltför hög grad lärarstyrd.

Att använda bilder

I Qarin Frankers avhandling Litteracitet och visuella texter(2011) beskrivs hur lärare använder bilder i undervisningen. Frankers upptäckt var den uppenbara risken att infantilisera sfi-eleverna. Denna tendens behöver beforskas ytterligare, menar Franker. Att tolka bilder kräver vidare en hög litteracitetsnivå som vuxna med kort eller ingen skolbakgrund saknar. För att förstå en bild behöver eleven förstå kontexten. Därför bör valet av bilder utgå från eleven. Att tillvarata elevens förförståelse och bygga undervisningen utifrån den är att ha ett resursperspektiv, menar Franker.

Samtalets betydelse

Genom interaktion kan elevernas begreppsförståelse utvecklas, konstaterar Berit Lundgren i sin avhandling Skolan i livet – livet i skolan(2005) om illitterata kvinnors förutsättningar att lära sig läsa, skriva och tala på svenska. Lundgren kunde se att elevernas erfarenheter och kunskaper behövde tillvaratas och såg potentialen att genom samtal utveckla ett kommunikativt förhållningssätt. Med erfarenhetsbaserad undervisning ökade elevernas emotionella närvaro, vilket ökade deras förutsättningar för utveckling och lärande.

Modersmål och identitet

Av de studier som gjorts, där sfi-elevers erfarenheter inte tillvaratas i undervisningen, visar att eleverna kan tappa sin självtillit. Modersmålsbaserad undervisningen har visat sig påverka elevernas självbild, identitet och inflytande på ett positivt sätt, enligt Elisabeth Mörneruds rapport Modersmålsbaserad svenskundervisning för invandrare (2010). Modersmålsläraren fyller en stor och viktig funktion i elevernas första tid på sfi.

TEXT: ANNSOFIE ENGBORG.

Fyll i dina kontaktuppgifter och ta del av våra bästa skrivtips månad för månad.