2018:10 2018-10-15 Omfattningen av den samlade forskningen om sfi är begränsad. Det saknas bland annat forskning om själva innehållet i sfi-undervisningen och på hur innehållet kan göras meningsfullt för sfi-eleverna.

I Annika Norlund Shaswars studie Skriftbruk i vardagsliv och i sfi-utbildning (2014) har kopplingen mellan skriftbruk i vardagsliv och skola studerats. Studien visade att det läsande och skrivande som sfi-eleverna deltar i i hemmet, på fritiden och i arbetslivet i stor utsträckning ser annorlunda ut än de texter de möter i sfi-undervisningen.

Den viktiga kopplingen

I hemmet använder eleverna en rad olika strategier för att förstå ord och texter och budskap, vilka de inte alltid kunde använda i den lärarstyrda undervisningen. Deltagarnas identiteter (exempelvis yrkesidentitet, föräldraidentitet eller religiös identitet) var viktiga för deras läsande och skrivande i vardagslivet. Ibland saknades koppling mellan deras identiteter och de skriftpraktiker som de förväntades delta i inom utbildningen. Att en sådan koppling finns är viktigt för att eleverna ska engagera sig i läsandet och skrivandet i klassrummet och därmed även för deras andraspråkslärande.

Digitala verktyg vanligare

Papper hade en framträdande roll i sfi-undervisningen i de klassrum som undersöktes i studien, till skillnad från digitala verktyg och läroböcker, vilka användes sparsamt.

– Mycket har dock hänt vad gäller digitala verktyg inom sfi-utbildningen sedan 2010 och 2011 när materialet till min avhandling samlades in. I dag används digitala verktyg i större utsträckning inom sfi, säger Norlund Shaswar.

TEXT: ANNSOFIE ENGBORG.

Fyll i dina kontaktuppgifter och ta del av våra bästa skrivtips månad för månad.