”Det är eleverna som skapar innehållet”

Text: Annsofie Engborg

[2019:09, 2019-09-15] I Sundbyberg har sfi-eleverna drama på schemat, en och en halv timme i veckan. Genom att koppla ihop känslor med språkinlärning – och att dramatisera vardagsrelevanta situationer – befäster eleverna de nya orden.

Johanna Lindberg Chin, sfi-lärare och specialpedagog, har arbetat här i Sundbyberg sedan 2009. Hon har haft försteläraruppdrag i två år med inriktning specialpedagogik. Skolan har gjort en satsning på det specialpedagogiska, då de inte haft någon specialpedagog sedan tidigare. På frågan vad som utmärker denna sfi-skola kommer svaret snabbt:

– Det märks att det här är en attraktiv skola. Vi har en låg omsättning bland personalen. Här har alla lärare lärarlegitimation och det finns ett oerhört engagemang för alla elever. Lärartyperna är olika och unika, men alla jobbar för det gemensamma – vi vill att eleverna ska klara sig.

Att ha drama på schemat har visat sig vara ett mycket lyckat koncept. Samtliga elever – i varje studieväg och kurs – har ett pass drama i veckan. Satsningen började på studieväg 1.

Undervisande dramapedagoger

Catrine Nilsson, dramapedagog, har gått skådespelarutbildning och studerat 30 hp svenska som andraspråk och utbildad Socialpedagog. I närapå tio år har hon arbetat med sfi-eleverna i Sundbyberg. Kollegan Micaela Enciso som är auktoriserad dramapedagog, maskör och en konsthögskoleutbildning har varit här nästan lika länge.

Berätta – varför drama på schemat?

– Eleverna kan verkligen leva ut på våra pass. Eleverna får något annat som inte är ”läsning, skrivning och skola”, berättar Johanna Lindberg Chin.

– Då ser vi varandra på ett annat sätt, berättar Micaela. Det stärker eleverna och det stärker sammanhållningen.

Tydlig ram med fritt innehåll

Dramapassen har alla en tydlig ram. Eleverna samlas och har en gemensam kropps- och röstuppvärmning. För studieväg 1 är tillhörande rörelser ett bra stöd för att minnas. Inledningen – att presentera ord – är lika viktigt som avrundningen och avslutningen på passet – ”Vad har vi lärt oss idag?” Med en ”avslutningsrunda” bland eleverna får alla chans att sätta ord på vad passet har gett dem.

– Vi följer det tema som sfi-lärarna har i undervisningen. Eftersom vi har elevintag var fjärde vecka följer vår planering samma intervall. Temat kan exempelvisvara kläder eller bostad, berättar Catrine Nilsson.

– Men det är eleverna som fyller innehållet, fastslår hon. Det är inte ovanligt att ”vardagstjafs” står på schemat. Hur klagar man på en granne? Hur tar man upp en konflikt i familjen? Hur framför man kritik till en myndighet?

Genom dramat ger dramapedagogerna eleverna språket ett sammanhang, vanliga och naturliga situationer som förekommer i elevernas liv. Att koppla ihop känslor med vardagssituationer gör att eleverna går in med liv och lust och tappar tid och rum. Ibland består passet av rollspel och ibland av improvisation.

Byta perspektiv

Dramat ger även tillfälle att byta perspektiv. Eleverna kan dramatisera ett föräldramöte och själva spelaexempelvisläraren eller rektorn. Eller att vara handläggare på Arbetsförmedlingen.

– I grunden behöver vi en gemensam referensram kring det vi ska dramatisera. Därför är det viktigt att undersöka temat tillsammans och utgå från allas erfarenheter och frågeställningar för att uppnå målen. Det är lättare att fördjupa ett ämne och bidra med egna erfarenheter om alla har varit med och upplevt det.

Micaela konstaterar dock att man blir aldrig klar med ett tema. Eleverna är en outsinlig källa till situationer som kan uppstå och ord och fraser som de behöver i de olika sammanhangen. Alla bidrar till innehållet.

I början kan eleverna vara skeptiska, men Johanna Lindberg Chin berättar hur uppskattade passen faktiskt är.

– De är väldigt uppskattade. Man ser hur berikande det är för eleverna med dramapassen, berättar Johanna Lindberg Chin.

– Man får möjlighet att skapa här och nu, fastslår Catrine Nilsson.

– Och man får skratta tillsammans! De får utlopp för sina olika känslor i ett svenska som andraspråkssammanhang, säger Micaela. Initialt skeptiska elever får bidra med idéer verbalt. Jag har elever som kommit tillbaka och berättat att just dessa pass bidrar så himla mycket.

Vad är då en riktigt bra dramalektion?

– Att eleverna tar lektionen till en ytterligare dimension och på så sätt gör eleverna lektionen ännu bättre än vad vi har tänkt oss, avslutar Catrine.

– Ja, känslan av ”Det här har vi inte tänkt på!”, fyller Micaela i.

Exempel: Tema Bostad

A och B i studieväg 1 har ett för- eller efterarbete. Skriver nya ord inför eller efter passet. För de andra studivägarna skrivs nya ord under tiden och sedan skrivs orden ut. Tanken med efterarbetet för studieväg 1 är att konkretisera nya ord och begrepp som har upplevts under dramapasset – till det skriftliga. På så vis blir orden inte lika främmande eftersom de är fyllda med innehåll och känslomässig koppling.

Bostad

  1. Första veckan: Vad ska vi beröra under perioden? Ordförråd. Adjektiv. Klaga på lägenhet (knarrar, fönstrena drar) användbart när man ska söka bostad.
  2. Andra veckan: Vårstäda. Vem ska göra vad? Berätta för varandra. Vem gör mest? Grannen tar en tvättid. Spela upp historien. Gå ut och köpa en produkt. Övertala den andra att åka till kungsan istället för att städa.
  3. Vecka 3 Vi bor i samma hus. Grannen knackar på, hur är grannen? Skvallrig, pratglad, misstänksam. Hur kan man felanmäla. Sätt upp lappar i trapphuset. Känner du igen dig? Vad gör du när något finns att klaga på?
  4. Vecka 4: Samhällsinformation.Att ringa på en annons eller andrahandslägenhet. Hur skilljer sig samtalet från första till andra gången man ringer upp. Koppla lektionnen till samhällsinformation utifrån upplevelser.

Fyll i dina kontaktuppgifter och ta del av våra bästa skrivtips månad för månad.