Elevers uppfattning om språkkunskaper ger nya insikter

Text: Andreas Kjörling. Foto: Privat

[2020:05, 2020-05-15] Tre svenska språkforskare har intervjuat mer än hundra ungdomar om språk. Det man ville undersöka var uppfattningen om hur de tillfrågade ser på de egna språk­kun­skaperna. Resultatet har givit nya värdefulla insikter om reflexivitet i under­vis­ningen.

Forskaren Julia Forsberg har tillsammans med forskarkollegorna Maria Therese Ribbås och Johan Gross inter­vjuat etthundraelva unga elever, i åldern från sexton till nitton år, om deras uppfatt­ningar kring de egna språkkunskaperna. Mer än hälften av de tillfrågade har något annat språk än svenska som modersmål. I genomgången av det inspelade materialet upptäckte fors­karna att de tillfrågade reflekterar kring standardspråk och språkideologi, utan att för den sakens skull själva vara medvetna om det. Det omfattande intervjumaterialet ligger till grund för en under­sök­ning som sökt svar på framför allt tre frågor.

Det första man vill skapa en djupare förståelse för är hur studenterna själva reflekterar kring de egna kunskaperna, inte bara i det egna modersmålet utan även i andra språk. Vidare har det också sökts en förståelse för hur elevers reflektioner påverkar språkideologier. Sist men inte minst ligger de två tidigare frågeställningarna till grund för vad eleverna baserar sina utvärd­eringar av de egna kunskaperna på.

Värdefulla insikter om reflexivitet

En språkideologi är grundad i en gemensam uppfattning om standardspråk, alltså ords innebörd och användning, om hur de bäst används för att den som pratar ska betraktas som logisk, bildad eller helt enkelt anses ha sunt förnuft.

Genom att kunna identifiera referenser till en språkideologi blev det tydlig för Julia och hennes forskarkollegor hur de som talar språket jämför sig med andra som talar samma språk. I de många intervjuerna framkom också hur studenterna inte bara jämför sig med andra, utan också jämför sig med andra i olika situationer. Vad kan vi då lära oss av detta? Julia Forsberg berättar:

– Som lärare är det nyttigt att man själv funderar på hur man pratar och varför vissa uttryck och uttal är viktiga för att kunna utveckla ett metaspråk (alltså ett språk om språket – red. anm.). Att reflektera över språket är relevant i både tala, lyssna, läsa och skriva.

 

Finns det något särskilt som man som språklärare då ska tänka på eller bära med sig? Hur ofta är det till exempel lämpligt att engagera sig själv och eleverna i reflektion kring de egna språkkunskaperna?

– Inte för ofta, då är risken att det bara blir en pappersövning. Början, mitten och slutet av kursen kan vara bra. Då är det återkommande och något man känner igen och kan jämföra med tidigare reflektioner.

I studien, som redovisas i artikeln ”Self-assesment and standard language ideologies: bilingual adolescents in Sweden reflect on their language proficiencies”, dras slutsatser som tydligt visar på värdet av att som lärare ställa frågor som triggar kring reflektion både kring språket och kunskaper om detsamma. Inte minst för att det finns tydliga referenspunkter hos de studerande, och på så sätt kunna anpassa undervisningen.

 

Mer om studien kan du läsa här:

http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1387352&dswid=-3816

 

Andreas Kjörling, författare & sociolog

Fyll i dina kontaktuppgifter och ta del av våra bästa skrivtips månad för månad.

  • This field is for validation purposes and should be left unchanged.