Kåseri

Klagan till Ea-nasir

Text: Andreas Kjörling

[2021:09, 2021-09-15] När vi tänker på det att lära sig ett främmande språk är det ofta tal och hörförståelse som vi först kommer att tänka på. Kort sagt, vi vill kunna kommunicera, förstå och göra oss förstådda. Nog är det en bra start alltid, och en start som räcker långt om än inte hela vägen. För att komma vidare måste man också kunna läsa och tillgodo göra sig texter – men att förstå vad någon säger är nog det första vi lär oss, vi nickar och ler instämmande. Säger ja och nej med inombords förhoppning blandad med fasa för huruvida det är rätt svar på rätt ställe. Vi vill ju inte framstå som idioter och svara yxskaft när någon hälsar god dag.

Allteftersom örat får sin stimulans tränas språkcentra och vi kan börja forma egna ljud, egna ord och så småningom även egna meningar, mer eller mindre grammatiskt rätta, men likväl fullt förståeliga. På samma sätt som det är lättare att förstå än att själv göra sig förstådd är det också lättare många gånger att läsa än att skriva.

Är det då så viktigt att kunna läsa och skriva på ett främmande språk? Kan man inte ta sig fram ändå? Jo självklart kan man till viss del det, men det blir nog inte lika bra som det hade kunnat vara om även den lästa och den skrivna texten behärskades till fullo. Det kan till exempel handla om e-post från barnens skola, en lapp i trappuppgången eller kanske en skylt i närområdet. Många gånger är det påbud eller förbud – eller hur man på något annat vis ska förhålla sig. Vad sägs om den numer rätt ovanliga skylten ”Bettleri & utbjudande av varor inom denna fastighet är strängeligen förbjudet”? Vän av ordning naturligtvis undrar vari distinktionen mellan förbjudet och strängeligen förbjudet ligger. En annan av mina favoriter är ”överträdelse beivras”, inte heller den självklar att förklara för gemene man, vare sig svenska språket är ens modersmål eller inte.

I barndomen cyklade jag genom lärarhögskolans park i Uppsala. Vid grindhålet satt två skyltar där den ena gjorde förbudet rastning av hund gällande, emedan den andra skylten tillika tillkännagav att bevakning sker med hund. Oavsett begriplighet är det alltså heller inte säkert texter alla gånger gör anspråk på varken rim eller reson. Desto större anledning finns därmed att till mesta möjliga mån behärska det skrivna ordet, vare sig det är en roman eller emaljskylt.

I vår vardag möts vi ideligen av situationer där vi förväntas kunna göra oss förstådda i text. Kanske är det en blankett som ska fyllas i, ett e-postmeddelande som ska författas eller en reklamation av en vara som ska formuleras. Det är bara genom att ge uttryck för våra åsikter som vi kan vara delaktiga i omvärlden, påverka och skipa rättvisa. Något som ingalunda är en ny företeelse. Faktum är att den äldsta bevarade skriften i världen är präntad på en lertavla, funnen i den antika staden Ur i forna Mesopotamien är just ett klagomål.

Avsändaren är kunden Nanni som skriver till handlaren Ea-nasir vilken lovat att sälja koppartackor. Då dessa visade sig vara av undermålig kvalitet, författade Nanni en skrivelse där han kräver upprättelse i form av ytterligare en kopparleverans. Vidare påtalas även att Nannis betjänt, vilken skötte transaktionen, dessutom blivit illa bemött. Hur historien sedan förlöpte vet vi dessvärre inte. Det vi däremot säkert vet är att den lilla lertavlan som mäter fem gånger tolv centimeter finns bevarad på British Museum i London, där den daterats till cirka 1750 f.v.t. och således är närmare fyra tusen år gammal!

Med det sagt, kära läsare, underskatta aldrig värdet av en väl formulerad text oavsett medium. Den kan ta dig längre än du någonsin kunnat ana.

 

Text: Andreas Kjörling, författare & sociolog

 

Fyll i dina kontaktuppgifter och ta del av våra bästa skrivtips månad för månad.

  • This field is for validation purposes and should be left unchanged.