Nytt hos Skolverket:

Läromedel i svensk skola utreds

Text: Annsofie Engborg

[2019:12, 2019-12-15] Forskningen har hittills inte intresserat sig för att studera läromedel och läromedelsanvändning inom sfi. Den granskning som regeringen har ålagt Skolverket att utföra är att studera läromedelsanvändning i svensk skola. Den rör dock grundskolan och inte sfi.

Eftersom läromedelsförlagen är privatägda saknar svenska staten inflytande över vilka läromedel som produceras och vilka läromedel som används. Gustav Fridolin har utsetts till särskild utredare för granskningen av läromedel. Uppdraget ska redovisas senast 30 november 2020.

Utbildningsdepartementet skriver i ett pressmeddelande (28 november 2019):

”Tillgång till läromedel av jämn och hög kvalitet är viktig både för lärare och elever, inte minst mot bakgrund av den utmaning som i dag råder när det gäller lärarförsörjningen och det faktum att många elever får sin undervisning av obehöriga lärare.”

 

Utbildningsdepartementet konstaterar i samma pressmeddelande att det är svårt för landets lärare att överblicka och därmed också kunna välja ut läromedel, då utbudet är stort bland både läroböcker och digitala läromedel.

”Utredaren ska därför bland annat föreslå hur statens roll bör se ut när det gäller läromedel samt hur val av ändamålsenliga och tillgängliga läromedel av hög kvalitet kan underlättas.”

Ett liknande uppdrag för sfi och sfi-läromedel skulle också behövas.

Sfi, då?

Vid en sökning i diva-portalen om forskning om sfi-läromedel, ger det enbart en enda träff. Det är en tidigare studie om hur Sveriges historia gestaltas i läromedel, en artikel skriven av fil. dr Jörgen Gustafsson, Uppsala universitet. Hans utgångspunkt är ”att undersöka vilken ideologi som avses att överföras till en grupp människor som är på väg in i ett samhälle”.

Anmärkningsvärt, menar Jörgen Gustafsson, är att myter får stort utrymme. Det förvånar honom också att Sveriges historia inleds med inlandsisen smälter, alltså ett naturgeografiskt perspektiv. Den tid, när människor ännu inte var bofasta här, anses vara begynnelsen för Sverige, snarare än någon tidpunkt långt senare då det finns någon specifik kulturytting i landet.

Hur återberättandet om vikingarna sker skiljer sig åt mellan läromedel, men det som tydligt framträder är vikingens resor och äventyr, att vikingens närvaro medförde fruktan, samt den religion vi hade här i landet. Medeltiden ges en än mer splittrad tid än vikingatiden och Gustav Vasa tillskrivs den fasta statsbildningen. Han är en nationell hjälte som får ut danskarna ur Sverige och bryter med kyrkan i Rom. ”Det nya Sverige” är fött. Men stormaktstiden är kaotisk.

”Tydligast”, konstaterar Jörgen Gustafsson, ”är frånvaron av omvärlden”. När Sveriges historia beskrivs, beskrivs den med blickar inåt, snarare än som ett land i Europa eller ett land i världen. Allmänna fenomen och mönster, eller internationell efterfrågan omnämns inte.

”Att berätta en historia är […] oftast makt; makt att skapa mening, makt att döma både vad som var viktigt, då i det förflutna och vad som är viktigt nu när det berättas. Det är också makt inför den som historien berättas för”, skriver Jörgen Gustafsson.

Fyll i dina kontaktuppgifter och ta del av våra bästa skrivtips månad för månad.

  • This field is for validation purposes and should be left unchanged.