Specialpedagogkonsult Maria Engstam

Likvärdig vuxenutbildning för elever i behov av stöd?

[2022:09] Enligt FN:s mänskliga rättigheter har elever med funktionsnedsättning rätt att studera sfi inom vuxenutbildningen och finansieringen av anpassningar och stöd är huvudmannens ansvar.

Regler och finansiering skiljer sig åt kring specifika stödinsatser åt mellan kommunal vuxenutbildning och folkhögskolor genom att folkhögskolor har rätt att söka bidrag till anpassningar av stöd. Vidare är folkhögskolor inte styrda av läroplanen, utan varje skola bestämmer själv över sin egen verksamhet.

Det finns många elever med funktionsnedsättningar som är i behov av stöd och som behöver mycket stöd under en lång studietid i vuxenutbildningen. Det är viktigt hur stödet organiseras och prioriteras för att vuxna elever med funktionsnedsättning ska lyckas med sina studier. Dock finns det inget lagstadgat krav på den kommunala vuxenutbildningen att det ska finnas en specialpedagog. Detta framhålls dock av elever i behov av stöd och med funktionsnedsättning att det är en avgörande faktor för att de ska klara sina studier. När specialpedagogisk kompetens saknas på skolan kan svårigheter i stället omvandlas till sociala problem eller psykisk ohälsa.

På folkhögskolor finns det inte heller krav på specialpedagog men lyckas ofta med sina studier som de tidigare misslyckats med på komvux – samtidigt som eleverna upplever att lärare och elevassistenter på folkhögskolan är tillgängliga för att ge stöd. Det finns många olika grupper och tillfällen för stöd och hjälp i studierna. Vidare finns det stor möjlighet till självbestämmande, delaktighet och egna initiativ och examinationer som genomförs muntligt eller genom inlämningsuppgifter.

Sammanfattningsvis har alla elever med funktionsnedsättning och behov av stöd rätt att studera sfi inom vuxenutbildningen men olika regler skapar olika förutsättningar för skolorna, vilket gör att skolorna skiljer sig mycket åt. Detta kan skapa stora negativa konsekvenser för eleverna. Inom den kommunala vuxenutbildningen ska elever erbjudas stöd och huvudmannen ska själv finansiera anpassningar och stödinsatser samtidigt som man är styrd av läroplan och nationella prov, medan folkhögskolor styr sin egen verksamhet och kan bedriva undervisningen utan en styrande läroplan och själv bestämma över examinationsformerna samtidigt som skolan även kan söka bidrag för en mängd olika anpassningar och stödinsatser.

Sist men inte minst finns det inget krav på specialpedagog inom vuxenutbildningen trots att det finns många elever i behov av mycket stöd och under en lång tid. Tillsammans skapar detta en vuxenutbildning på mycket olika villkor för elever i behov av stöd och med funktionsnedsättning. Med andra ord efterlyses ett gemensamt regelverk för all vuxenutbildning med lika förutsättningar för finansiering och lika rättigheter för studerande i behov av stöd och funktionsnedsättningar som i dag exempelvis finns inom högskola och universitet.

Att studera som vuxen med funktionsnedsättning – SPSM Webbutiken

Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med funktionsnedsättning ‒ Övergripande information – SPSM Webbutiken

 

 

Fyll i dina kontaktuppgifter och ta del av våra bästa skrivtips månad för månad.

  • This field is for validation purposes and should be left unchanged.