Litteracitet – ett mångfacetterat begrepp

Text: Andreas Kjörling

[2021:01, 2021-01-15] Litteracitet är ett begrepp som i takt med att forskningen växer i omfattning får allt fler indelningar, innebörder och med dem även användningsområden. Bara genom att skrapa på ytan blir det snabbt uppenbart att en utvärdering av individens litteracitet är för­knippat med stor komplexitet.

Ordet litteracitet beskrivs bäst som ett försvenskat engelskt låneord vilket kommit att betyda ungefär detsamma som det engelska ordet literacy. Inom den svenska akademin är de båda orden närmast utbytbara, då de båda används oavsett vilket språk den övriga texten är författad på. Begreppet litteracitet är dock mångfacetterat och har kommit att definieras på en rad olika sätt genom år av forskning. I en föreläsning från 2015 med professor Åsa Wedin beskrivs litteracitet som dels en mental förmåga, dels en representationsform och dels en social och kulturell praxis.

I den första bemärkelsen kretsar det huvudsakligen om ren läs- och skrivförmåga, stavning och läsförståelser etc. Här görs ibland också den olyckliga distinktionen mellan illitterat och litterat, alltså de som inte kan och de som kan läsa och skriva. Olycklig är distinktionen eftersom det i praktiken inte finns varken en väl fungerande definition för vad det innebär att inte kunna, respektive att kunna läsa och skriva. Snarare handlar det om ett kontinuum där, så att säga, olika grader av kunskap florerar.

Det blir tydligt i den vidare definition representation där olika typer av kommunikation innefattas. Det kan till exempel vara digital respektive vetenskaplig litteracitet. Det kan också omfatta förståelse av, vad som inom retoriken kallas hermeneutik och semiotik, där bilder och symboler är en del av kommunikationen.

Med mental förmåga och representa­tion sammantaget når vi social och kulturell praxis. Här innebär litteracitet en förståelse för språkets, texternas och kommunikationens kontext, historiska betydelse, mening och makt. (Mina tankar går här osökt till postmodernister som Foucault och Derrida, men även till den svenska professorn Kristina Boréaus som skrivit mycket i ämnet). Litteracitet som social och kulturell praxis har i sin tur givit upphov till en pletora av ytterligare begrepp som relaterar till olika typer av kontexter, allt ifrån händelser, till gräsrotsrörelser och olika typer av gemenskaper där det t.ex. förkommer en viss jargong med specifika termer. Det skiljer mellan idrott och politik, men även mellan olika klassrum för att inte tala om olika virtuella miljöer på nätet.

Bara genom att skrapa lite på ytan blir det snabbt uppenbart att begreppet litteracitet och de många olika aspekter som ryms inom det är både mångfacetterat och komplext. Än mer invecklat blir det när vi stoppar in variablerna modersmål, två- och flerspråkighet i ekvationen. Visserligen har Skolverket har tagit fram en mall för bedömning av litteracitet, men en kart­läggning gjord av Vuorenpää, Duek och Zetterholm visar ett omfattande utvärderings­material med mer än hundra frågor att ställa en nyanländ människa lämnar lite utrymme för individuell anpass­ning, följdfrågor och utforskande av kulturella skillnader.

Som så många gånger annars tycks det mig som om mötet mellan det formativa och det individuella präglas av varsamt navigerade mellan Skylla och Karybdis. Inte minst då detta också lägger grunden för en eventuell utredning av språklig funktionsvariation. Därmed blir det också tydligt hur både viktig och värdefull både sfi och sfi-lärarens roll är för den nyanlända individen som, precis som oss alla andra, inte vill annat än att passa in och vara en del av ett större sammanhang.

Vill du läsa och lära dig mer om litteracitet kan du följa länkarna nedan.

 

Länkar till ytterligare material om litteracitet

Läs mer och se föreläsningen med Åsa Wedin här: https://www.andrasprak.su.se/konferenser-och-symposier/symposium-2015/program/litteracitetsbegreppet-i-forskningen-och-som-verktyg-för-andraspråksutbildning-1.232031

Här hittar du Skolverkets bedömningsstöd i form diagnosmaterial, prov och enskilda uppgifter.

https://bp.skolverket.se/web/thv/start

Här hittar du Vuorenpääs, Dueks och Zetterholms kartläggning av en nyanländ elevs litteracitet.
https://nordicliteracy.net/index.php/njlr/article/view/2012

 

Andreas Kjörling, sociolog och författare

Fyll i dina kontaktuppgifter och ta del av våra bästa skrivtips månad för månad.

  • This field is for validation purposes and should be left unchanged.