Månadens skola: Birgittaskolan i Linköping

Text och foto: Annsofie Engborg

[2019:02, 2019-02-15] I universitetsstaden Linköping är all studieväg 1 samlad på en enda skola, Birgittaskolan. Här studerar ungefär 1 100 elever, varav 450 på studieväg 1.

 

 

Det är vårens första solvarma dag, om än på tillfällig visit, när Sfi-lärartidningenbesöker Birgittaskolan i Linköping. I samma byggnad finns även komvux med såväl teoretiska ämnen som vårdämnen. Hela området heter Kunskapsgallerian.

I denna sfi-verksamhet finns två rektorer. Maria Holmberg, rektor för studieväg 2 och 3, och Anna Falkström Olsson, rektor för studieväg 1.

C- och D-kurs på studieväg 1

– Vi har både C- och D-kurs på studieväg 1. Dessutom har vi elever som studerar D-kurs i kombination med orienteringskurs i vård, vård-sfi, berättar Maria Holmberg.

– Utöver ’sedvanlig sfi’ har vi även annan undervisning som sfi-elever efterfrågar. Vi erbjuder olika ämnen såsom matematik, konversation och uttal. Det finns två matematikgrupper med sfi-elever. Grupperna leds av sfi-lärare som har matematikkompens. Dessutom har vi två grupper som omfattas av utbildningsplikten som även studerar omvärldskunskap och digtal kompetens.

Stödfunktionerna läs- och skrivträning är kommunala och fyller en viktig funktion på skolan. Bland dessa finns bland annat uttalsträning, kommunikationskurs och en kurs om språket, där elever i behov av etta stöd av läs- och skrivträning eller elever med NPF-problematik får stöd.

Vi får en lång pratstund med tre lärare på studieväg 1. Förstelärare Helena Englund undervisar 1C, förstelärare Karen Sjölinder Daag 1B och lektor Rickard Karlsson 1D.

– Det är viktigt att skilja på studieväg 1 och studieväg 1, fastslår Rickard Karlsson, först och främst. Här särskiljer vi de som inte har gått i skola alls från de som har gått i skola enstaka år. Det är en milsvid skillnad mellan dem. Det är först i C- eller D-kursen som vi kan sammanföra dem.

Vad innebär det att undervisa studieväg 1?

– Det är viktigt att ha ett hemklassrum, svarar Karen Sjölinder Daag Det här är en grupp elever som behöver en trygg miljö, vilket innebär att de behöver känna igen sig. Därför tar vi det eleverna har skapat och sätter upp det på väggarna i hemklassrummet.

Rickard beskriver läs- och skrivinlärningsprocessens början – att lära sig sammankoppla fonem med grafem, ljud med bokstav. Bara det att göra mellanrum mellan ord och att få eleverna att skriva på raderna är en utmaning.

– De behöver mycket bildstöd i studieväg 1. Främst i de första kurserna, berättar Rickard Karlsson.

– Vi introducerar iPad tidigt, fortsätter Karen Sjölinder Daag.

– Men den inlärningsprocessen tar väldigt lång tid, fyller Helena Englund i, men när de väl har lärt sig hur de kommer in i en app, ett program eller en lärplattform fungerar det riktigt bra.

Att undervisa studieväg 1 innebär även att förstå vikten av kontinuitet – att man nöter in en arbetsgång som är igenkännande för eleverna och att man successivt presenterar något nytt. Undervisningen bör vara strukturerad och inarbetad och med lagom variation och utmaning. Att man jobbar med ett tema i taget där man använder konkreta föremål och tydliga bilder för att förstärka innehållet. Det innebär också att lärarparet som arbetar med gruppen måste följa upp varandras arbete. Det är också viktigt att göra återblickar och inte bara forcera tempot framåt.

Vilka särskilda utmaningar ser ni i undervisningen av studieväg 1A–D?

– I A- och B- kursen är man så skyddad, kan man säga. Sedan kommer kraven. När man kommer upp på C- och D-nivå faller plötsligt motivationen. Tydliga målbilder är därför viktigt, menar Karen Sjölinder Daag.

Lärarna resonerar kring utmaningen att lära studieteknik och ta eget ansvar, men även hur splittrat det kan bli när eleverna tas ur verksamheten för praktik eller andra aktiviteter. Det blir för upphackat och kontinuiteten i svenskundervisningen får tydliga störningar.

– Jag introducerar alltid studieteknik i början av kursen och fortsätter jobba med det kontinuerligt, berättar Karen Sjölinder Daag.

En annan utmaning är motivationen. Många elever på studieväg 1 har gått på sfi under en längre tid och många har ’fastnat’ på en kurs. Det kan då vara svårt att hålla kvar motivationen eftersom det kan vara andra saker i livet som tar fokus från studierna. Eller så kan det vara så att man har nått sin kunskapsnivå och behöver göra något annat istället – exempelvis språkpraktik eller gå en praktisk kurs som sedan förhoppningsvis leder till arbete.

En ytterligare utmaning, berättar lärarna, är traumatiserade elever som inte fått hjälp att bearbeta det de har varit med om och därför har svårt att följa undervisningen.

På C- och D-kurs kan man kan tillägga att det kan vara viktigt att fortsätt med samma rutiner, struktur och arbetssätt som på A- och B-kurs, samtidigt som abstraktionsgraden höjs. Man får räkna med att studieväg 1-elever, och särskilt de som inte har någon skolbakgrund alls, fortfarande har vissa problem med läsning och skrivteknik och att det tar längre tid för dem.  

Finns det något inslag eller någon metod i studieväg 1 som sällan förekommer i de andra studievägarna?

Utöver den grundläggande läs- och skrivinlärningen berättar lärarna om den flitiga användningen av bilder och hur de själva fotograferar mycket. Och skapar enstaka filmer.

– Ja, extra tydlig koppling till vardagen, förstås, som att gå ut och handla, berättar Karen Sjölinder Daag. Vi fotograferar olika situationer och samtalar om bilderna.

– Vi fokuserar på motivationshöjande aktiviteter som exempelvis studiebesök, fortsätter Karen. Pensionärer från PRO och studenter från universitetet har bjudits in för att komma hit och konversera.

– Vi uppmanar även eleverna att gå till Språkkaféer där eleverna får komma i  kontakt med andra svenskar, fyller Helena i.

Lärarna berättar att de är särskilt angelägna om att tydliggöra kursmålen för eleverna, och att deras arbete i undervisningen har en tydlig koppling till målen. Dessa bryts ner med konkreta exempel.

Vad krävs av läraren för en framgångsrik undervisning?

Utöver den formella kompetensen i läs- och skrivinlärning och att man som lärare behöver vara införstådd med att moment som är självklara för oss – att kryssa i, fylla i, stryka och under och ringa in – inte alls är självklart eller ens bekant för eleverna, resonerar lärarna kring den praktiska lärarskicklighet som krävs.

– Struktur och återkommande rutiner är viktigt, fastslår Helena Englund.

– Ja, även i C- och D-kursen. Det är viktigt att läraren fortsätter med samma rutiner, struktur och arbetssätt som i A- och B-kurs, samtidigt som abstraktionsgraden ökar, fortsätter Rickard.

Rickard Karlsson påpekar även det som gäller alla lärare, att vara tydlig med lektionens vad, näroch varför.

– Eleverna behöver verkligen känna sig trygga, och känna att de blir sedda och förstådda, menar Karen. Gott klassrumsklimat är viktigt.

– Läraren måste vara en motor. Visa hur man ska göra. Vara mer närvarande. Och kreativ. Och ha tålamod, menar Rickard Karlsson.

– Läraren måste faktiskt bjuda på sig själv, eftersom vi förväntar oss att de ska berätta så mycket om sig själva för oss. Det är ju ganska privat, konstaterar Helena Englund.

Det finns även en rad andra viktiga egenskaper och förhållningssätt som lärarna framhåller:

  • Kunskap om målgruppen. Bemöt elevgruppen respektfullt. Det är vuxna människor vi arbetar med.
  • Genuint intresse för elevernas tidigare erfarenheter. Använd dessa i undervisningen.
  • Medvetenhet om elevernas process med att ’byta’ identitet. Det är ett stort steg att byta land och börja studera som vuxen.
  • Flexibilitet. Det händer saker i gruppen hela tiden.
  • Praktisk vardagsanknytning. Hur betalar man en räkning? Vad innebär barnuppfostran? etc.
  • Lyhördhet. Lägg planeringen åt sidan ibland och låt elevernas behov få styra innehållet.
  • Variation. Presentera tema och moment på flera olika sätt ur flera olika perspektiv. Arbeta med de olika sinnena.
  • Medmänsklighet.

Ge något exempel på riktigt bra undervisningsmoment och lektionsserie.

Lärarna är helt eniga med att metoden cirkelmodellen är givande. Att utgå från förförståelse och samla material för att utöka förförståelsen är lika grundläggande som nödvändig. Mycket förförståelse behövs. Processen innan man når målet är lång. Bara at bygga upp förförståelsen tar lång tid.

Karen berättar om en mycket uppskattad lektionsserie med temat ’köpa kläder’ och att hon avslutade den med att låta elever ’gå ut på stan och köpa kläder’ och be dem att komma tillbaka och visa vad de hade ’köpt’ (egentligen: vad de har fotat), så att de kunde berätta om sina ’inköp’. Det var en mycket konkret, vardagsnära och givande lektionsserie.

Helena Englund berättar om en annan lektionsserie där hon och eleverna samlade ihop information och fakta för att lära sig mer om Sverige. Det utmynnade i en gemensam faktatext. Även den lektionsserien har varit mycket uppskattad av eleverna.

– För att lektionsserien och undervisningsmomenten ska bli bra är det även viktigt att blanda medier och variera sin undervisning, säger Rickard Karlsson.

– Och att kanske börja med sig själv, konstaterar Karen och Helena. Man börjar ofta med sig själv vad man än ska prata om – familjen, kläder eller annat.

 

På Birgittaskolan finns ingen modersmålslärare, men väl lärarassistenter som kan arabiska, kurdiska, somaliska och dari. Även tidigare elever används som resurser.

– Det önskar jag verkligen att vi hade haft, resonerar Helena Englund med en drömmande blick.

Det håller även Rickard Karlsson och Karen Sjölinder Daag med om.

 

Fakta

Sfi: Ungefär 1 100 elever.

Studieväg 1: ca 450 elever (varav drygt 170 studerar C eller D-kurs).

Könsfördelning: Två tredjedelar är kvinnor.

De största språkgrupperna: arabiska och somaliska.

Åldersfördelning bland eleverna: Förutom att en större andel är födda på 80-talet, är elevernas ålder jämnt fördelade.

 

Fyll i dina kontaktuppgifter och ta del av våra bästa skrivtips månad för månad.

  • This field is for validation purposes and should be left unchanged.