Musikbok för vokalinlärning

Text: Annsofie Engborg

[2019:05, 2019-05-15] Hillevi Torell började sin yrkesbana som pedagog men vidareutbildade sig till musikterapeut på Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Idag arbetar hon även som leg. psykoterapeut och handledare.

Hillevi Torell har författat ett läromedel i svenska som andraspråk som bygger på vokalinlärning genom musik.

Berätta – hur tog boken form?

– Egentligen började alltihopa med att jag knåpade ihop en visa om Arne som lagar mat. Jag gjorde en enkel liten ritning i blyerts som jag kopierade upp samt lite övningar till sången. Jag tänkte att eleverna först skulle sjunga, och sedan få öva sig att skriva utifrån sången. Jag spelade gitarr till och vi sjöng tillsammans. Med tiden blev det allt fler vokalvisor. Jag gjorde nya illustrationer. Övningarna växte runt sångerna. Med åren fanns ett material som var rikligt utprövat och kunde sammanställas till ett läromedel.

– Jag har främst arbetat med ungdomar och unga vuxna med materialet. Kanske kan någon tycka att visan om Arne är lite naiv i sitt uttryck. Samtidigt vet jag att vi behöver vara lekfulla och spontana i undervisning av svenska som andraspråk. Lite skratt och tokigheter kan vara förlösande i inlärningssituationen. Jag minns själv då jag lärde mig ett nytt språk som vuxen utomlands. Vi läste barnböcker, och det var gynnsamt. De flesta andra visorna än Arne lagar mat har en lite annan karaktär. Jag har bemödat mig om att försöka hitta symbolik i visorna, trots att de är så enkla. Genom symboler och metaforer sker ofta god inlärning. Utifrån symboliska uttryck kan vi skapa god dialog och kommunikation. Jag har på sistone använt visorna med vuxna män och kvinnor även i andra grupper än sådana som har ett språkinlärningssyfte. Separation, fara, livsförändringar, migration är teman vi talat om utifrån visornas symbolik.

 

När det gäller vokalerna är det grundläggande byggstenar för hela språkförståelsen. Svenska språket har så många som nio och de kan uttalas både som långa och korta. Därför blir det minst dubbelt så många vokaler. I Sveriges avlånga land uttalar vi dessutom också vokalerna på olika sätt. Om man jämför svenskans vokaler med andra språk i världen står det svenska vokalsystemet ut som mångfacetterat. Allt detta gör att svenskans vokaler blir en snårig djungel för den som ska ta till sig det nya språket. Särskilt svårt kan det bli för den som är analfabet och inte har ett skriftspråk som minneshjälp.

Men varför är det då bra att sjunga?

– Andra delar av hjärnan aktiveras och orden lagras i minnet med hjälp av en melodi. Ofta när sångstunden är klar kan en elev gå ut i korridoren och sjunga strofer ur vokalvisorna. De finns där i hjärnan som ett eko av sången som sjungits alldeles nyss. Forskaren Tim Murphy kallar detta fenomen för ”The song stuck in my head” (1) De flesta av oss känner igen fenomenet. En sång fastnar i hjärnan och går som en grammofonskiva i huvudet.

Hillevi har funderat en hel del över hur elever som lär sig ett nytt språk kan göra det till sitt eget. Med det menar hon att språket är förankrat inom en person på ett sätt som känns som om personen äger det. När vi lär oss ett nytt språk kan det bli en mer intellektuell, kognitiv inlärning där språket känns distanserat.

– Språkinlärning handlar inte bara om kognitiva processer utan också om känsla, säger hon. Vi behöver få en emotionell upplevelse när vi lär oss ett språk. Det är ju så barn lär sig språk, genom nära upplevelser med sina anknytningspersoner. I dessa upplevelser finns ord som barnet med tiden snappar upp och gör till sina egna.

– Genom att sjunga ett språk involveras våra känslor i en upplevelsebaserad inlärning. Vi sjunger med en annan eller flera andra. Det finns ofta en känsla av gemenskap och känslor väcks i stunden. Man kan inte hitta någonting som påverkar oss så starkt som musik, lyfte professor Don Hodges från University of North Carolina Greensboro, fram då han höll en föreläsning i Uppsala nyligen. Särskilt musik som ger oss lustfyllda goda upplevelser. Musik vi gillar upplevs som mycket meningsfull och kan ha potential att förändra våra liv. (2)

Lärare kan också känna sig ovana och inte helt bekväma med att börja sjunga i sin undervisning. Vad tänker du kring det?

– Att sjunga är en ”naken” process. Det är mer intimt än att tala. Man är mer sårbar. Därför har jag skapat ett läromedel där läraren kan ta hjälp av inspelningar. I inspelningar läser en röst före och man kan läsa efter. En röst sjunger före och man kan sjunga efter. Slutligen finns musikaliska inspelningar som man kan sjunga med i.

Hillevis inställning till sång är dock att alla egentligen kan sjunga, men att alltför många bär på föreställningen att ”sång får andra hålla på med”. Ingen vet hur språket uppstod hos människan. Men det finns forskare som har hypotesen att språket just uppstod ur sång (3) Kanske vi alla behöver väcka vår sångröst lite mera. Vi behöver ju inte bli proffs på sång för att tillåta oss att sjunga. I svenskundervisningen spelar det ingen roll om eleven sjunger rätt ton eller inte. Det allra viktigaste är att eleven hör sin egen röst och vågar använda den. Hur ska man kunna lära sig ett nytt språk, om man inte vågar använda rösten?

– Det vore väldigt roligt att komma ut och hålla workshop med lärare som använder eller vill använda läromedlet. Att få pröva tillsammans och lyfta fram exempel på hur musik och sång kan gynna språkinlärningen. Att ge vägledning om hur lärare hittar sitt eget sätt att använda musik i sin undervisning. Vokalerna är bara ett litet område av allt det som en elev behöver ta till sig i det nya språket. Musik kan bli ett hjälpmedel inom många andra områden av språket. Jag har till exempel använt musiklyssning i undervisningen, med påföljande skriftliga eller muntliga övningar. Det vore väldigt roligt att möta lärare i dialog om varför och hur musik har sin plats i undervisningen av svenska som andraspråk.

 

– Det går inte att beskriva hur väldigt glad jag blev då såg och hörde hur de sjöng vokalvisorna nere i Kalmar. Tänk att andra nu kan få del av materialet som en gång började som en enkel liten visa och en blyertsteckning i ett klassrum någonstans i Sverige.

 

(1) Källa: 1990: The song stuck in my head phenomenon: A melodic din in the LAD. System. Volym 18. Nr 1. S. 53–64.

(2) Källa: Öppet seminarium i musikpsykologi, Uppsala Universitet den 14 december 2018.

(3) Källa: Falk: Finding our tongues. Mother, Infants and the Origins of Language. New York: Basic Books.

 

Fyll i dina kontaktuppgifter och ta del av våra bästa skrivtips månad för månad.