”Samtalen är en brygga till språket”

Text: Annsofie Engborg

[2021:06, 2021-06-15] I färdigheten muntlig kommunikation ingår inte bara att tala och att lyssna, utan även att bygga vidare på vad den andra personen säger – så att det blir ett samtal. Samtal är en konst som behöver övas ofta och på många olika sätt.  

I övningshäftena Samtalsövningar B och Samtalsövningar C (Sanoma utbildning) finns fristående samtalsövningar. Det var de två kurserna som läromedelsförfattarna bedömde har störst behov av övningar för samtal.

Sandra Fetouni, förlagsredaktör på Sanoma utbildning, berättar för Sfi-lärartidningen att Språkvägen C Elevbok och Lärarhandledning revideras just nu och att det finns många möjligheter till samtalsövningar i alla delar av serien i kurserna A-D. Läromedelsförfattarna Ulrika Ekblad och Caroline Söderqvist berättar om de övningar som de har skapat för B- och C-kursen.

I övningshäftena för samtal avseende B och C-kursen finns olika typer av samtalsövningar. Hur skiljer sig B från C och hur skiljer sig övningarna åt inom B respektive C?

– Vi gjorde samtalsövningarna för att kunna använda dem fristående från läromedelsserien Språkvägen, men de är oftast ett komplement. Det som skiljer sig inne i häftena är att övningarna finns på två nivåer, förklarar Ulrika Ekblad.

– Samtalsövningarna på B-kurserna är fråga-svar om vardagslivet, exempelvis ”Vad äter du till frukost?”. Det är också foton, exempelvis verbkort, där eleverna ska säga vilket verb som efterfrågas. Nivå 2 i B-häftet är tydligare inriktat mot samtal. I C-häftet är övningarna av slaget diskutera och motivera, i synnerhet på nivå 2, berättar Caroline Söderqvist.

I övningshäftena återfinns olika typer av samtalsövningar, såsom Fråga-svar-övningar; talövningar i att återberätta; berätta om en bild. Även övningar av slaget ”Vad hände sedan?” förekommer. Exempel på det är talövningen ”In kliver statsministern i hissen. Vad händer sedan?” Bland övningarna finns också dilemmaövningar, öppna diskussionsfrågor och övningar i att framföra olika åsikter.

– Här finns gott om samtalsövningar där eleverna ska lösa uppgifter tillsammans. Här finns frågesport där de får samtala sig fram. Vi vill väcka deras vilja att prata genom att försätta dem i en kontext som känns på riktigt. För B-eleverna finns även färdiga dialoger att läsa och öva tillsammans, berättar Ulrika Ekblad.

Hur kan man använda häftena?

– Materialen kan användas som komplement till läromedelsserien Språkvägen och fristående. Det är samma upplägg i varje kapitel, samma typer som återkommer.

– Vissa övningar är uppvärmningsövningar. Det kan exempelvis vara att alla ska ställa sig i led utifrån någon frågeställning, såsom när på året de är födda. Då måste de prata med varandra för att lösa uppgiften. Det finns naturligtvis även bildövningar där de kan samtala om vad de ser på bilden, berättar Caroline Söderqvist.

Har ni någon favoritövning bland alla dessa övningar? Vilken och varför?

– Ordmingel! Vi har valt ut ord från en text i elevboken och eleverna får öva sig på att kunna förklara det ord som de har fått i sin hand medan de minglar. Bara det att få resa sig upp och röra sig i klassrummet är härligt! Eleven har alltså ett ord i sin hand och möter en annan person. Eleven förklarar vad ordet betyder. När den andra personen har förstått vilket ord eleven har i sin hand och eleven har förstått vilket ord som den andra har i sin hand byter de ord med varandra. Det blir samtidigt en övning i att sätta ord på vad ordet betyder med andra ord.

– Det här är ett sociokulturellt sätt – det att lära sig tillsammans, med varandra.

Caroline Söderqvist nickar och instämmer:

– Jag gillar också den övningen.

Hur får vi våra elever att bli bättre på att samtala? Vilken är den vanligaste svårigheten i muntlig kommunikation och hur kan vi öva för att stärka elevernas ”samtalskompetens”?

– En av de svåraste är att du som lärare måste flytta över samtalsutrymmet oftare till eleverna. OM man planerar samtalstid i elevgruppen. Vanligt att glömma bort att eleverna ska få utrymme. Vi ska ge av vår tid, funderar Ulrika Ekblad.

– Och det måste vara intressant, det man ska diskutera, säger Caroline Söderqvist.

– Inte bara kasta ut frågor. Eleverna måste få tid att tänka, så jobba med fördel med EPA-modellen. Ha inte för bråttom.

Så, hur viktigt är samtal i undervisningen, egentligen?

– Man ska planera för många samtal i undervisningen, så många som möjligt, konstaterar Ulrika Ekblad.

– Faktum är att all inlärning kan förbättras genom samtal. Efter utflykt, exempelvis, vill man skriva och berätta om utflykten. Men först är samtalet nödvändigt, om det man upplevt. Samtalet blir bryggan i språket.

 

./.

 

Fyll i dina kontaktuppgifter och ta del av våra bästa skrivtips månad för månad.

  • This field is for validation purposes and should be left unchanged.