De dystra resultaten i grundskolan

Sfi kan genom språket leda till generationsöverskridande framgångar

Text: Andreas Kjörling.

[2021:09, 2021-09-15] Under augusti 2021 rapporterade Sveriges Radio att ungefär var tredje niondeklassare med svenska som andraspråk, de senaste tre åren, enligt statistik från Skolverket, har fått underkänt.

Detta betyder att eleverna inte bara blir underkända, utan att de också som en konsekvens av detsamma saknar behörighet till gymnasiet och därmed även till högre studier. I inslaget (du hittar en länk vid sidans slut) intervjuas en högstadielärare från Stockholm som vittnar om stor frustration. Inte bara hos henne som lärare, utan framför allt även hos elever som verkligen försöker, kämpar och faktiskt inte förstår varför resultatet inte räcker till ett godkänt.

Vad har då det här med Sfi att göra? Jo, några av orsakerna till statistiken förklaras som en hög andel obehöriga lärare, men också att betyg sätts redan första terminen som den nyanlände eleven läser. Vidare är kraven lika höga oavsett om ämnet är Svenska eller Svenska som andraspråk (sva). Undertecknad vill därmed tro att det även finns andra bakomliggande faktorer.

Varje niondeklassare med svenska som andraspråk antas vara boende hos föräldrar eller i vissa fall släktingar som åtnjuter ett annat språk än det svenska som modersmål. Således är det också rimligt att tro att dessa vuxna har, eller i vart fall borde ha varit i kontakt med sfi för att där lägga grunden till det kulturella kapital som ett nytt språk utgör för förälder, barn och med också för familjen. Det råder ingen som helst tvekan om att möjligheten att ta hem läxor och få hjälp med dessa inte bara är ett privilegium utan också är imperativt för att lyckas med studierna och därmed också lyckas i det framtida yrkeslivet. Inte minst gör det sig tydligt genom den stora segregation som präglar det svenska skolsystemet allt sedan friskolereformen nådde sin fulla magnitud i slutet av förra milleniet. Utbildningsminister Anna Ekström citeras på regeringens webbsida:

”Vi har haft ett av de mest högpresterande och jämlika skolsystemen i världen. Dit ska vi igen. Då krävs ordning och studiero, kunskap och bildning. Vi ska skapa en skola där varje elevs ansträngning avgör hur långt hon kan nå i sina studier – inte vilka föräldrar hon råkar ha eller vilken skola hon valt.”

I skrivande stund finns förslag på att förändra lärarutbildningen och därmed ge lärarstudenter möjlighet att även läsa in sva-behörighet på ett tidigare stadium i sina studier. Hur hedervärt det än må vara så borgar det för en lång väg till handfast resultat. Jag vill mena att det parallellt krävs en djupare förståelse för det enorma värde som sfi kan tillföra samhället (och många gånger också gör det).

Sfi handlar inte bara om att lära vuxna nyanlända kvinnor och män ett nytt språk. Sfi handlar många gånger också om att ge mammor och pappor förutsättningar att kunna kommunicera med sina barns lärare, både i skrift och tal. Sfi handlar om att ge föräldrar kunskap att hjälpa sina barn bli de bildade och fungerande samhällsmedborgare de har all rätt att vara. Därmed sagt att sfi också handlar om att genom språket väva samman både sociala strukturer och sociala sfärer till generationsöverskridande framgångar.

 

Andreas Kjörling, författare & sociolog

Länk Sveriges Radio:

https://sverigesradio.se/artikel/manga-elever-underkanns-i-svenska-som-andrasprak-ar-frustrerande

 

Fyll i dina kontaktuppgifter och ta del av våra bästa skrivtips månad för månad.

  • This field is for validation purposes and should be left unchanged.