Månadens skola: Hermods sfi i Uppsala

Maria, sfi-lärare: ” Det är omöjligt att lära sig språk utan att göra fel”

Text: Annsofie Engborg

Hur är det att undervisa akademiker på sfi och hur påverkas utbildningen av det? Akademiker kan ha många högskolepoäng, men det i sig borgar inte för en snabb språkutveckling. Intresse för språk och språkinlärning behöver finnas där. Maria Medvedeva, sfi-lärare, förklarar även att akademiker kanske har extra svårt för att ”tappa ansiktet” inför andra, det vill säga att göra bort sig för att de säger fel eller uttalar fel. Hon betonar att det naturligtvis är svårt att lära sig ett språk utan att göra fel. Det hör till.

Vi vänder oss till Hermods sfi i Uppsala och Tove Quennerstedt, utbildningchef, och kollegan Cherin Talayhan, biträdande utbildningschef, för att ställa några frågor om verksamheten.

Hur skapar man en riktigt relevant utbildning för akademiker som vill lära sig svenska? 

– Det är viktigt att vi som skola kan möta våra elever där de befinner sig i sina liv. Alla har olika behov och förutsättningar och vår flexibla modell och personal arbetar ständigt med att möta elevernas behov. Vi vet att en stor del av våra elever och elever som söker sig till vår skola, har andra aktiviteter vid sidan av sfi-studierna såsom t.ex. andra studier eller jobb och därför arbetar vi frekvent med motivationhöjande insatser och tät elevuppföljning, säger Tove Quennerstedt.

– Vi ser på våra elever som kapabla och kompetenta med individuella behov, och att vi behöver ge dem ramar i form av t ex ett anpassat schema, uppföljningssamtal och strategier för att klara sig med sitt språk i det svenska samhället. Därför är det viktigt för vår skola att vi kontinuerligt fortbildar oss inom ämnet Svenska som andraspråk, tar del av aktuell forskning och aktuellt lektionsmaterial och ständigt uppdaterar vår lärplattform. I slutänden är lärarens möte med eleven det allra viktigaste, resonerar Cherin Talayhan.

Maria Medvedeva är en av lärarna på skolan och ser val av texter som en viktig aspekt på sfi:

– Jag tycker att man behöver fundera på de texter man använder på lektionerna och välja de ämnen som kan intressera vuxna människor som kommer från andra länder. De flesta av våra elever är nyfikna på det svenska samhället, den svenska kulturen och traditionerna.

Vad utmärker utbildningen hos er?

– På Hermods i Uppsala erbjuder vi flexibla sfi-studier med ett anpassat och intressant material till våra studieväg 3:or. Utbildningen de läser tillsammans med engagerade lärare är stimulerande och samtidigt utmanande på ett sätt som tar dem framåt i sin språkutveckling, berättar Tove Quennerstedt, utbildningchef.

Maria Medvedeva funderar på de hemuppgifter som målgruppen får:

– Våra elever har en hel del självstudier så utmaningen är att välja läxor som eleverna klarar av på egen hand utan att det blir för lätt eller tråkigt. Rätt mängd läxor är också viktigt.

Möjligheter och utmaningar ur lärarperspektiv

Återkommande kritik på sfi i allmänhet från Skolinspektionen olika granskningar de senaste åren är att sfi-undervisningen inte utgår från eleverna med relevanta uppgifter. Nu i pandemitider ställer det en ny dimension av krav och utmaningar på utbildningen, då den bedrivs på distans. Vi ställer frågor till Maria Medvedeva om möjligheter och utmaningar i undervisningen.

Hur ser du på möjligheten att anpassa er undervisning efter just vuxna akademiker som är i början av sin språkutveckling?

– Vi behöver ge tid för färdighetsträning på lektionerna. I och med att eleverna ska gå vidare till nästa nivå så fort de är klara är det mycket fokus på bedömning. Men för elever som nästan är nybörjare är det viktigt att kunna träna språket för att automatisera grammatiska strukturer och fraser. Drillövningar kan med fördel göras i breakout rooms, alltså i smågrupper, för att utöka elevernas talutrymme, men då måste man se till att utforma dem på så sätt att eleverna kan träna utan att behöva mycket lärarstöd, berättar Maria Medvedeva.

Maria Medvedeva funderar vidare kring målgruppen och den heterogenitet som råder även inom akademikergruppen. Med sin akademiska bakgrund följer inte automatiskt ett intresse för språk, varför språkutvecklingen kan hämmas.

Vilka utmaningar möter ni hos målgruppen – och hur bemöter ni dessa utmaningar?

– Även om alla är högutbildade så finns det stora klyftor mellan individer. En språkintresserad elev med tyska som modersmål kommer att lära sig i en helt annan takt än någon som har ett modersmål som ligger långt ifrån svenska och inte tycker att språk är speciellt kul. Akademiker har inte alltid ett brinnande intresse för språk – en del av våra elever kan tycka att svenskan är svår och extremt jobbig att lära sig. Många akademikerelever behöver mycket hjälp, stöd och tydliga förklaringar trots att de kanske har skrivit en avhandling och är väldigt framgångsrika på sina jobb, förklarar Maria Medvedeva.

Viktig och intressant insikt. Bara för att man är akademiker behöver man inte ha lätt(are) för språkinlärning och språkutveckling. Hur möter ni det?

– Genom att ständigt se över vårt lektionsmaterial så att det stimulerar våra sfi-elever i deras studier. Detta är viktigt så att de inte tappar intresset för språket. Vi på Hermods arbetar också därför med tät elevuppföljning så att vi kan sätta in stöd och tidiga insatser som förhoppningsvis kan hjälpa eleven framåt i språkstudierna.

Idag ges en högst flexibel sfi-utbildning – vuxna har ofta en begränsad tid att kunna närvara vid lektioner. Hur gör ni för att hålla kvar eleverna i studierna och lotsa dem till godkänt?

– Det finns en del elever som är motiverade i kombination med erfarenhet av framgångsrika språkstudier som blir klara med sfi otroligt fort. För resten av eleverna gäller samma sak som för alla oss andra – lägga tid och energi på sina studier. Kan man inte vara med på lektionerna måste man plugga på egen hand vilket är svårare, så i första hand ska vi uppmuntra eleverna att vara med på undervisningstillfällena, berättar Maria Medvedeva.

– Ibland behöver eleverna lite pepp eftersom de kan bli väldigt frustrerade när det inte går så snabbt som man kanske trodde i början. En del elever kan också vara väldigt självkritiska och ha lätt att se sina egna brister samtidigt som vi lärare tycker att allt går som det ska. Då gäller det att uppmuntra dem att inte ge upp.

Att lära sig språk innebär också att göra fel

Vilka är de enskilt viktigaste framgångsfaktorerna för akademiker som ska lära sig svenska?

– Ett intresse för att lära sig språk och förmågan att närma sig språkstudierna med systematik och målmedvetenhet är viktigt. Att lära sig språk tar tid för de flesta och då är det viktigt att inte ge upp. Och man ska så snabbt som möjligt bestämma sig för att inte byta till engelska så fort man har svårt att kommunicera med någon även om det är jobbigt att tala svenska! Man ska vara medveten om att man kommer att göra bort sig hela tiden. Akademiker kan känna att de måste vara duktiga och ha alla rätt från början, men det är omöjligt att lära sig språk utan att göra fel, konstaterar Maria Medvedeva.

./.