Redaktionen firar

40 nummer av Sfi-lärartidningen

Text: Andreas Kjörling

Tillsammans med redaktionen utser chefredaktören ett tema till varje nummer – och för varje nummer lär jag mig något nytt. Denna gång är temat modersmålsbaserad sfi. I praktiken innebär det att eleven har tillgång till sitt eget starkaste språk vid inlärningen av det nya.

På samma sätt har jag själv haft tillgång till mina egna kunskaper i sociologi och filosofi när jag tagit mig an texter om pedagogik och didaktik, när jag studerat Skolinspektionens rapporter och när jag sökt och utvärderat forskning rörande den för stunden innevarande månadens tema.

Under åren som har gått har jag läst på och skrivit om men mängd olika aspekter av både undervisning, språkinlärning och sfi som institution; hela tiden med det sociologiska ögat. Att lära sig något nytt innebär inte bara att lägga nya kunskaper till de redan befintliga, likt att lägga böcker på hög i en hylla. Nä, det är också en fråga om att använda de redan befintliga kunskaperna för att förstå och bemästra de nya. För varje ny kunskap som förvärvas, förvärvas även en metakunskap i att kunna tillgodo göra sig läsningen, placera in den i rätt fack och använda den på bästa sätt. Med det sagt tänker jag att det för varje sak man lär sig också blir lättare att lära sig något nytt.

Med modersmålet i ryggen, oavsett vilket, ligger världen för våra fötter. Modersmålet, som är långt mer än den lingvistik vi behärskar. Det är också den kultur, de sedvänjor och värderingar vi tar med oss i form av det sociokulturella modersmålet. Det är i mötet med medmänniskan, som i förekommande fall också är sfi-elev, som det sociokulturella modersmålet lägger grunden för den individanpassade undervisningen, där de didaktiska valen tillsammans med det yrkesinriktade intresset som kunskaper vinner ny mark i den ständigt utvidgade proximala lärozonen. Med andra ord, några av de aspekter av undervisning och lärande som jag själv genom Sfi-lärartidningen haft glädjen att komma i kontakt med och sedan kunnat använda i min egen roll som doktorand.

Och på något sätt är det ju det livet går ut på ändå. Alltså att upptäcka nya saker, träffa nya människor och skaffa sig nya kunskaper. Ibland gör livet val som vi inte själva alltid är delaktig. Så är det för alla i allmänhet och för en del av oss i synnerhet. Då gäller det att ta avstamp i det gamla och anamma det nya, se likheter och olikheter, jämföra, utforska och erövra. Det låter väldigt fint och tro mig när jag säger att det är det om än inte alltid så enkelt som det på pappret verkar. Säkert är att jag har lärt mig mycket under dessa fyrtio nummer och samtidigt står ödmjuk för att jag bara skrapat lite på ytan av allt vad sfi, språkutveckling och vuxenutbildning innebär. Inte desto mindre ser jag ändå fram emot ytterligare fyrtio nummer av möjlighet att skrivande och förkovran.

Till dess, på vägen vi tillsammans delar, jag som skriver och ni som läser, säger jag tack för förtroendet och på återhörande till hösten.

Andreas Kjörling, sociolog och doktorand