”Alla faller offer för tankefel”

Text: Annsofie Engborg.

[2022:06, 2022-06-15] Forskning och andra studier uppvisar dystra resultat vad gäller fortbildningsinsatsers effekt på lärares utveckling och likaså låg effekt på elevers resultat. Vad beror motståndet eller svårigheten på?

Med professionellt lärande, menar Katz och Ain Dack (2017), menas lärande som är ”en bestående förändring av vårt sätt att tänka eller göra”. Den typ av förändring som det i realiteten krävs är inte den mänskliga hjärnan skapad för att genomföra. Det räcker inte med en halv- eller helårssatsning föreläsningar i kollegiet. För det långsiktiga varaktiga lärandet krävs ett hårt arbete.

Katz och Ain Dack förklarar i sin bok Professionsutveckling och kollegialt lärande (2017) att det är människans intellekt som står i vägen. Vi har olika så kallade ”kognitiva biaser” som hindrar oss att förändra de kunskaper, den förståelse och de tankar vi har om saker och ting. Utveckling och lärande handlar nämligen om att just utvecklas och utmana de kunskaper, den förståelse och de tankar vi har om det som ska utvecklas – exempelvis vår undervisningspraktik.

Vi behöver därför tänka igenom de svar och förklaringar som vi lyfter i samband med elevers eller undervisningens problematik och utmaningar. Att inte nöja sig med första bästa förklaring, utan fördjupa förståelsen genom att ställa följdfrågor. När vi tror oss ha ett svar behöver vi alla hjälpas åt att lyfta upp tänkbara svar och förklaringar innan vi bestämmer oss för den mest trovärdiga förklaringen.

Samma sak gäller med hypoteser. Människan är alltför snabb att bekräfta hypoteser. Det vi behöver göra är snarare att ifrågasätta dem, menar Katz och Ain Dack (2017). Bekräftelsebias handlar om att vi så snart vi har en hypotes har en tendens att leta efter tecken som styrker hypotesen, snarare än sådant som ifrågasätter och ikullkastar den. Tillgänglighetsbias handlar om att vi lägger stor vikt vi iögonfallande problem och därför inte tar oss tillräckligt med tid och uppmärksamhet med annan parallell problematik. Slutligen lyfter Katz och Ain Dack även underlåtenhetbias. Med det avses att vi tenderar att inte riktigt vilja ta tag i problem, för vi är rädda att förvärra något som redan inte är riktigt bra.

Fallgropen vi ska vara uppmärksamma på i utvecklingsarbete när vi försöker förstå någonting är att vi – alla vi – tar ”mentala genvägar” eftersom hjärnan vill förenkla saker och ting, göra det vi är med om begripligt. ”Alla faller offer för tankefel”, konstaterar Katz och Ain Dack (2017).

./.

Katz, S. & Ain Dack, L. (2017). Professionsutveckling och kollegialt lärande. Framgångsstrategier och utvecklande motstånd. Stockholm: Natur & Kultur.

Fyll i dina kontaktuppgifter och ta del av våra bästa skrivtips månad för månad.

  • Detta fält används för valideringsändamål och ska lämnas oförändrat.