Användningsstrategier i muntlig produktion
Text: Annsofie Engborg.
[2021:11, 2021-11-15] Kommunikationsstrategier och produktionsstrategier är två användningsstrategier som har betydelse för vuxna andraspråksinlärare. Åsa Wedin och Annika Norlund Shaswar redogör för vad de innebär i boken Språkdidaktik för sfi. Att undervisa vuxna andraspråksinlärare (2020).När andraspråket inte räcker till vid kommunikation används olika kommunikationsstrategier för att försöka lösa knuten och komma vidare i samtalet. Det kan exempelvis röra sig om att andraspråksinläraren inte kommer ihåg ett visst ord. Kommunikationsstrategin är en medveten strategi som andraspråksinläraren använder för att nå ett specifikt kommunikativt mål. Strategin består av kognitiva processer för att kunna uttrycka sig på andraspråket. Det rör sig även om ’förhandling om mening’. Kommunikationsstrategierna indelas i inskränkande respektive utvidgade strategier.
Inskränkande strategier kännetecknas av att sfi-eleven undviker den språkliga utmaningen och kanske helt utelämnar det som individen tänkte säga från början. Dessa leder till inskränkning av andraspråksutvecklingen.
Utvidgade strategier kännetecknas av att sfi-eleven utvecklar sin tanke och i brist på det exakta ordet använder en egen längre omskrivning för att beskriva det ord som initialt avsågs. Enligt Wedin & Norlund Shaswar (2020:55) har forskningen ännu inte kunnat fastslå huruvida denna strategi är språkutvecklande eller inte.
Wedin & Norlund Shaswar uppmanar därför sfi-lärare att utmana sfi-eleverna i olika kommunikationssituationer att utveckla och använda olika strategier för att göra sig förstådda. Det kommer leda till en större språklig rörlighet och utveckling av språklig medvetenhet.
Produktionsstrategier
Produktionsstrategier är det som sker från tanke till produktion av tal. Wedin & Norlund Shaswar fastslår att produktionsstrategier är svåra att identifiera både för inläraren och läraren eftersom de används omedvetet. Strategierna utgörs av processer i talapparaten – vid planering, formulering och artikulation av språket – främst vid vardagligt tal. Här sker språkliga förenklingar på olika typer av språklig nivå – såväl grammatiska som semantiska.
Vanliga förenklingar kan vara användningen av ordet ’gå’ eller ’god’; ord som egentligen utgör ett större semantiskt fält med många olika specifika och preciserade ord.
Wedin & Norlund Shaswar (2020:57) förklarar att förenklingar är vanligt förekommande eftersom hjärnan endast har en viss kapacitet. Andraspråksinlärare lägger stor möda och energi på att producera meningar, men förenklingarna uppstår när talaren är stressad, trött eller entusiastisk. Flera språkliga aspekter kan väljas bort i den muntliga produktionen eftersom de kräver för stor eftertanke. Det som ännu inte har automatiserats hos inläraren kräver fortsatt mycket uppmärksamhet, medan det som har automatiserats lämnar tankekraft över till den övriga produktionen.
Ytterligare en produktionsstrategi är när andraspråkstalaren korrigerar sig själv. Denna självkorrigering kan uppstå när individen uttalar något fel, upptäcker det själv, och därefter upprepar ordet men med korrekt uttal.
./.