Att designa skrivövningar
Text: Andreas Kjörling, författare & sociolog
[2022:05, 2022-05-15] Med skrivövningar som sätter elevens intresse i centrum ökar lusten att lära. Genom att dessutom inkorporera flera aspekter av skrivande i övningar skapas kunskapsbredd. Den amerikanska forskaren Heather Willis Allen har utvecklat en modell som omfattar flera aspekter av skrivandet.Att behärska skrivande på ett främmande språk har beskrivits som den sista och mest svåra utmaningen inom språkinlärningen, givet det talade ordets mer spontana och därmed förlåtande karaktär som kommer långt före i inlärningen.
Kanske är det därför som det i en amerikansk studie av undervisning i främmande språk (till vilket sfi ofrånkomligen kan räknas) konstateras att den traditionella undervisningen generellt tonar ner det skrivna ordet som kommunikationshandling, till förmån för det verbala. Vidare konstateras också att det i praktiken inte finns någon vedertagen metodik för att integrera kognitiva, sociala och textuella aspekter av skrivandet.
Här ska också sägas att det skiljer sig beroende på vilken nivå eleverna befinner sig i sin inlärning. Paradoxalt nog tonas det skrivna ordet ner inom de lägre nivåerna, medan det i högre utbildning snarare prioriteras och premieras. Därmed ges de unga eleverna inte den språkliga och metodologiska grund de senare förväntas bygga på i sitt skrivande. En genomgång av flera olika studier visar att undervisning dessutom till stor del kretsar kring grammatik och korrekt skrivande, medan innehåll, kontext och kunskap om genre tonas ner. Med andra ord så visar studierna att undervisningen premierar det formella och hämmar det kreativa.
På förekommen anledning föreslår forskaren Heather Willis Allen en undervisningsdesign i vilken flera olika aspekter av skrivandet inkorporeras. Genom att anamma vad som kalla process-skrivande ges möjlighet att utforska idéer, tankar och ge utrymme för den individuella rösten. Genom intertextualitet (t.ex. tolka och återge vad det står i andra texter), multimodalitet (t.ex. att förstå hur text och bild hänger samman), perspektivtagande (t.ex. argumenterande texter) och samarbete (t.ex. dialog med medförfattare och redaktör som en publicering innebär) ges eleven verktyg för att kunna verka kreativt och förverkliga sina intentioner med skrivandet.
Process-skrivande i praktiken
Hur tar det då sig i uttryck rent praktiskt? Det kan till exempel vara genom att eleverna ges i uppgift att beskriva sin hemstad, fiktiv eller verklig – det spelar ingen roll. I beskrivningen återger eleven vilka nyheter som rapporterats om staden (intertextualitet), vilket väder det är där och om det eventuellt finns någon informativ film om staden (multimodalitet). Vidare kan eleverna i grupp diskutera vad som skulle vara intressant att uppleva och se i de olika hemstäderna (samarbete) och sist men inte minst reflektera över skillnaderna mellan att vara turist och att vara boende i staden (perspektivtagande). Övningen kan göras både lagom kort för en eller ett par lektioner alternativt sträcka sig mer som ett tema för längre arbete inom klassen. Maträtter, historia, konst och litteratur är några förslag på aspekter som kan vävas in beroende på hur omfattande det är.
För den mer yrkesinriktade utbildningen kan naturligtvis hemstaden bytas ut mot ett av eleven valt yrke, vilket sedan beskrivs enligt samma metodik.
Källa: Allen, H. W. (2018). Redefining writing in the foreign language curriculum: Toward a design approach. Foreign Language Annals, 51(3), 513–532. https://doi.org/10.1111/flan.12350