Avhandling: Lärarresponsen viktig
Text: Annsofie Engborg. Foto: Privat
[2019:04, 2019-04-15] I sfi-undervisningen håller läraren genomgångar och eleverna övar. Som en naturlig del av undervisningen ingår även att ge respons. En ny avhandling (2019) tittar närmare på och analyserar detta.Många lärare fokuserar på den skrivna textens korrekthet i sin respons. Men för en nybörjare i svenska som andraspråk behöver man så mycket mer än så. Liivi Jakobson undersöker i sin avhandling olika former av respons och hur de värderas av såväl eleven som läraren. Hon ser två huvuddimensioner i det att ge respons – responsfokus och responssätt.
Vilka vanliga ’missar’ förekommer i samband med respons?
– Respons är väldig viktig del av undervisningen. Vissa forskare säger att det är den viktigastedelen och samtidigt ett komplext område. Det viktigaste misstaget från de som ger respons är att de inte tar det på allvar, men eleverna ser allvarligt på den respons de får. Dessutom ger en del lärare oftare bara kritik istället för förslag och uppmuntran. Det finns forskare inom det här fältet som har kallat sådana misstag för ’horror stories’.
Vilken respons ger lärare?
– I min studie använde jag ett helhetsperspektiv, hermeneutiskt perspektiv. Vadger lärare respons på och hur. Vadfrågan handlar om fokuseringar: Vad tar de upp i sina kommentarer. Fokus i responsen kan vara exempelvis innehåll eller språk. Frågan hurhandlar om olika sätt att kommentera. Lärare använder olika sätt i en speciell kontext. Respons ges i form av information, kritik, förslag och beröm.
En intressant reflektion som Liivi Jakobson gör är jämförelsen mellan förstaspråksskrivare och andraspråksinlärare. Det finns en allmän uppfattning om att först se innehåll och organisation i texten och att ge respons på språket i ett senare skede. Men vid andraspråksinlärare bör lärare kunna hantera både språkliga och innehållsliga aspekter samtidigt.
Vilken respons vill elever ha?
– För elever är responen mycket värdefull. Både när det gäller fokuseringar och sätt. När eleven rangordnade respons i min studie prioriterade de språklig korrekthet och uttal. När det gäller respossätt föredrog de specifikt beröm och specifik kritik.
Liivi Jakobson konstaterar att eleverna vill ha varierad respons. Men vad eleven än önskar betyder inte det att läraren ska rätta sig efter det. Även om eleven vill ha grammatikrespons i första hand ska inte läraren alltid efterleva det. Det behövs en dialog mellan lärare och elever om detta.
Hur kan lärare föra dialog kring respons inom sfi?
– Jag gillar att du använder ordet ’dialog’, svarar Liivi Jakobson snabbt.
– Lärare är olika, men uppvisar i min studie gemensamma drag när de ger respons – nämligen som förslag. Men responsarbete kräver fingertoppskänsla. Jag hänvisar i min studie till Gadamer som bidragit med dialogkonceptet. Det betyder i idealfallet i skolkontexten att elever och lärare bör sträva efter en så kallad ’horisontsammansmältning’. Det betyder att läraren verkligen förklarar för elever varförman har gett respons. Det är viktigt att lärare och elever strävar efter en samförståelse, lyssnar på varandra. Den ena parten ska inte tvinga på sina synpunkter. Båda parter behöver finna nya gemensamma ståndpunkter, åtminstone i vissa avseenden. Vidare menar Liivi Jakobson att det är grundläggande att skapa goda förutsättningar för dessa dialoger.
Vilka nya insikter (eller aha-upplevelser) fick du under forskningen?
– Min första upptäckt var att studier om respons saknas när det gäller vuxna nybörjare i andraspråk. Under mina åtta år har jag endast stött på några enstaka effektistudier som behandlar nybörjarkontext . Aha-upplevelsen bestod också i att eleverna verkligen uppskattar respons även på uttal och inte bara grammatik.
Något annat du vill passa på att säga till Sveriges sfi-lärare om det att ge respons?
– Jag ska säga att jag genomförde min undersökning i nätbaserad kontext – de hade inga fysiska träffar. Men i min andra kontext fanns webbmöten.Några resultat har en mer allmängiltig betydelse och kan gälla i alla klassrum.
– Ett kapitel i kappan i avhandligen heter ’Pedagogiska implikationer’. Det är viktigt att läraren reflekterar över sin egen respons, gärna med kollegor. Internationell forskning och min studie visar att responsarbete är tidskrävande och svårt – men också en av de viktigaste delarna i undervisningen.
Tips!
- Varje gång en lärare har läst igenom en text eller lyssnat på uttal är det bra om man reflekterar en stund innan man skriver ner och skickar respons till elever. I början tar det tid men det lönar sig i längden. Man blir skickligare i längden om man reflekterar.
- Fundera över om eleverna förstår dina kommentarer. Du kan fråga dem.
- Eleverna gillar varierad respons och detaljerad respons. Man kan variera responsarbetet under sin kurs. För att spara tid kan man ibland fokusera bara på en aspekt..
- Viktigt att komma ihåg att beröm ger en motivationsökande effekt. Hitta åtminstone en positiv aspekt att förmedla.
- Glöm inte bort att ge respons på uttalet.
Om avhandlingen
Avhandlingen Skriftlig lärarrespons för vuxna nybörjare i svenska som andraspråk: teoretiska perspektiv, responspraktik och uppfattningar (2019) innehåller följande fokusfrågor:
- Hur kan en helhetsmodell utvecklas för analys av lärarrespons (responspraktik, läraruppfattningar och studerandes uppfattningar) i en nybörjarkontext
a) på en empirisk grund?
b) på en teoretisk grund? - Vilka typer av responsformuleringar använder lärare i sin responspraktik för nybörjare och hur kan de tolkas?
- Vilka uppfattningar har lärare som undervisar i svenska som andraspråk om responsen de gett på nybörjares skrivna texter?
- Vilka uppfattningar har studerande som läser svenska som andraspråk på nybörjarnivå om lärarresponsen de fått?