Ny upplaga: Svensk fonetik och uttalsundervisning

’Brytning, ’uttalsvaritet’ eller ’utländsk accent’?

Text: Annsofie Engborg

[2023:09, 2023-09-15] Vad utmärker svenska språkets uttal och uttalsregler? Vilka utmaningar har andraspråksinlärare? Och vad behöver du som lärare känna till i uttalsundervisningen? I Bosse Thoréns bok Svensk fonetik och uttalsundervisning (2023) besvaras dessa frågor.

”Satsa på de uttalsdrag som är viktigast för att talaren ska bli förstådd” är Thoréns credo. Vissa lärare arbetar med uttalsdelar som är svåra, medan Thorén menar att lärare snarare ska satsa på att nå en nivå av begriplighet i andraspråkstalarens uttal. Att tala lyssnarvänligt är viktigare än att nå upp till ett inföddliknande uttal. Till begriplighet hör att betona rätt ord i satser och betona rätt stavelse i ord, snarare än att exempelvis behärska exempelvis akut och grav accent.

I uttalsundervisningen kan fonetiska tecken vara till stöd för att se och förstå vilka fonem olika ord består av. Thorén visar exempel och översikter i sin bok över svenska språkets fonem, prosodiska fonologiska egenskaper samt assimilationer och fonologiska processer. Till varje övningsexempel i boken finns ljudfiler att lyssna till via förlagets webbsida.

Med ett generöst antal fakta- och kommentarsrutor och fet- och färgmarkeringar fungerar Svensk fonetik i uttalsundervisningen som en utmärkt uppslagsbok bestående av rikligt med förklarande kommentarer. I ett helt avsnitt vägleds läsaren i olika metodiska tips för uttalsundervisningen.

Ibland hör vi att uttal som inte låter som en infödds uttal omnämnas som ’brytning’ och ibland som ’uttalsvaritet’. Är benämningen ’brytning’ på väg bort? Finns det olika användning beroende på lärosäte, eller hur är det egentligen med användning av ’brytning’?

• Ordet (utländsk) ’brytning’ används, men många i branschen tycker att det låter negativt och försöker använda andra ord, som t.ex. ’utländsk accent’, ’uttalsvarietet’ eller ’andraspråksuttal’. Man kan säga ’en typisk polsk brytning’ eller ’en typisk arabisk accent’, men ’en typisk persisk uttalsvarietet’ låter lite omständligt och jag har nog inte stött på den varianten. Vilken benämning som används beror nog mer på person än på lärosäte, förklarar Bosse Thorén.

Sfi- och sva-lärare kan svårligen arbeta bort vuxnas uttal, där det starkaste språkets uttal bryter igenom. Vad är ditt bästa och kortaste råd till lärare som vill arbeta med förståeligt och begripligt uttal? Vad ska de fokusera mest på då?

• Prioritera basprosodi, dvs. betona rätt ord i satsen, betona rätt stavelse i ordet och förläng rätt ljud i den betonade stavelsen, t.ex. ’VarJOBBar du?’
• Vidare rekommenderar jag att man prioriterar nio vokalfonem och arton konsonantfonem, snarare än alla varianter av de distinktiva språkljuden (fonemen). Konsonantljuden i allmänhet är viktigare för begripligheten än vokalljud i allmänhet. Det beror på att det finns dubbelt så många konsonantfonem och att dessa oftare förekommer i kombinationer. Om en lärobok ger alltför detaljerade instruktioner om vokalvarianter och intonation, kommer uttalsbeskrivningarna inte att stämma i alla landskap. När det gäller konsonantljuden är det också viktigt att inläraren klarar konsonantkombinationer (’konsonantkluster’) i alla positioner. Det är sant att en del ordfinala konsonantljud ’försvinner’ i talspråket, men de flesta är mycket viktiga för begripligheten.