Möt Marcello Marrone

Chef för Vuxenutbildningsenheten på Skolverket

Text och foto: Andreas Kjörling, författare & sociolog

[2020:09, 2020-09-15] Svenskamerikanen med det italienskklingande namnet Marcello Marrone är chef för enheten vuxenutbildning på myndigheten Skolverket. Han har en amerikansk kandidat­examen i litteraturvetenskap och en svensk lärarutbildning i ryggen. Förutom sina två språk, svenska och engelska, talar han också franska och spanska. Sfi-lärartidningen har träffat honom för en intervju där han presenterar sig själv, sitt arbete inom Skol­verket och inte minst hur Skolverket som myndighet arbetar.

Marcello Marrone tar emot i Skolverkets ljusa lokaler i Solna Business park. Sedan två år är han chef för Vuxenutbildningsenheten på Skolverket. En roll i en myndighet som han stortrivs med. Marrone växte upp i USA där han också studerade litteraturvetenskap. Han flyttade till Sverige 1993 för fortsatta studier som efter några år gav honom en gymnasielärarexamen i svenska och engelska. Parallellt med studierna höll han utbildning inom EF med främst näringslivet som målgrupp. Efter examen undervisade han en kort period på gymnasium men fann snart att det var vuxenutbildning som var hans kall. Han har jobbat för både Jensen och Hermods. På fritiden umgås han med sin familj, löptränar och läser. Själv beskriver han sig som en otroligt vetgirig och nyfiken person. Något som präglar hans ledarskap, inte i from av kontrollbehov, utan snarare i form av nyfikenhet och engagemang.

Det händer på Skolverket

I juni i år (2020) beslutade riksdagen att förändra den nuvarande betygssystemet för sfi och kurser på grundläggande nivå inom Komvux till att bara omfatta G och IG. Lagändringen börjar gälla 1 januari 2022. Nu arbetar Skolverket därför med att ta fram nya styrdokument som hjälp till lärarna för att kunna förstå och förhålla sig till det nya systemet. Här fyller Skolverket även en viktig funktion genom att ge lärare stöd i olika former, däribland genom en mall för kartläggning av kunskaper och definiering av längd, takt och omfattning av den individuella studieplanen. Här spelar digitaliseringen en viktig roll. Marcello Marrone förklarar:

– Det finns ett verktyg som jag gärna slår ett extra slag för. Det heter Kartläggning av yrkes­kunskaper på gymnasial nivå. Med hjälp av det här verktyget kan eleven tillsammans med en sfi-lärare söka relevanta kurser och sedan, på sex olika språk, självskatta sina kun­skaper i relation till de centrala innehållet i respektive kurs. Därefter kan varje elevs kunskaper valideras och utbildningen anpassas specifikt efter respektive individs behov. Många gånger kan det ju var så att eleven redan har en likande utbildning från sitt hemland men saknar det yrkesspecifika svenska språket.

Ansvaret för vuxenutbildningen ligger alltid hos elevens respektive hemkommun. I praktiken innebär det att i de fall vuxenutbildningen är kommunal utgör rektor huvudman, men i de många fall där vuxenutbildningen tillhandahålls av ett privat företag är det inte respektive rektor, utan den upphandlande kommunen som är huvudman. Det har medfört att kommunikation och information inte alltid når fram. Därför har Skolverket på Marrones initiativ nu inlett årliga regionala dialoger direkt med rektorer, oavsett om utbildningen är i kommunal eller privat regi.

Även här finns ett digitalt initiativ till förbättring. Numer ligger all information i samma databas till vilken Skolverkets webbsida även är kopplad. Genom implementerande av s.k. API:er (Appliation Programming Interface) kommer automatiska uppdateringar av exempelvis läro­planen kunna ske, förhoppningsvis inom ett till två år. Det innebär att exempelvis förlag och skolor som är anslutna alltid har den senaste versionen i sina respektive administrativa system och plattformar. Det pågår även arbete med att skapa bättre förutsättningar för att koppla samman olika typer av läroplattformar, för att skapa s.k. interoperabilitet.

Så arbetar Skolverket

Skolverket är en av flera myndigheter inom skolväsendet, som alla fyller olika funktioner. Skolverket är den stödjande och normerande myndigheten, medan exempelvis Skolinspektionen har till uppgift att kvalitetsgranska och följa upp. Den normerande delen av Skolverket utgörs till stor del av den avdelning som kallas Läroplansavdelningen som ansvarar för styrdokument.

Styrdokument styr verksamheten i skolan. Det finns övergripande styrdokument i form av läroplaner som omfattar värderingar, mänskliga rättigheter, digitalisering och inte minst utbildningens syfte. Vidare finns det även kursplaner som omfattar mål och kunskapskrav. Sist men inte minst finns det också ämnesplaner. Skolverket arbetar med dessa i cykler om fyra år och strävar efter att kontinuerligt granska och vid behov uppdatera och förbättra de olika styrdokumenten.

Vem bestämmer?

Är det då Skolverket som bestämmer? Nej, riktig så enkelt är det inte. De läroplaner som rör grundskola och gymnasiegemensamma, alltså ämnen som alla elever måste läsa, är regeringens (Utbildnings­departementets) ansvar, medan övriga ämnes- och yrkesspecifika läro­planer faller under Skol­verkets ansvar. Det betyder dock inte att Skolverket bestämmer, utan att de tar initiativ till att granska och uppdatera. Själva beslutet och godkännandet tillfaller alltjämt regeringen, även om Skolverket har så kallad föreskriftsrätt, alltså är bemyndigade att skriva föreskrifter. Skolverkets föreskriftsrätt omfattar även vuxenutbildningen och sfi.

Sammanfattningsvis kan sägas att vid behov av stora förändringar, initierar regeringen först en utredning (SOU), till exempel Komvuxutredningen (SOU 2018:71). Denna ligger sedan till grund för propositioner (regeringens förslag) vilka debatteras och beslutas om i riksdagen. När beslutet är fattat får myndigheten som berörs av det i uppdrag att verkställa, kommunicera och förvalta beslutets innebörd.

Verklighetsförankring viktigt

Att nå ut med budskap och verkligen nå fram till lärare är väldigt viktigt, både för Skolverket och för honom, som ansvarig chef, förklarar Marcello Marrone. Bland hans många initiativ till förbättring finns arbetet med referensskolor. Det ger en kontinuerlig dialog och verklighetsförankring mellan Skolverket och lärarna, som i sin tur ger bättre förståelse både för problem och lösningar – och på sikt en ännu bättre skola.

 

 

Fyll i dina kontaktuppgifter och ta del av våra bästa skrivtips månad för månad.

  • This field is for validation purposes and should be left unchanged.