Debatt

Individanpassade skrivövningar bör inte underskattas

Text: Andreas Kjörling, författare & sociolog

[2022:05, 2022-05-15] Jag har tidigare i Sfi-lärartidningen skrivit om inre och yttre motivation och dess påverkan på lärandet. Inte överraskande skiljer det sig föga när det kommer till just skrivövningar. Det finns både förutsättningar och fördelar att vinna med individanpassade skrivövningar. Skolverkets formuleringar för kunskapskraven bjuder in till en anpassning efter elevens intressesfär och till att göra övningarna så relevanta som möjligt för den enskilde eleven. Istället för att här trötta ut läsaren med samtliga bedömningskriterier citerar jag här kunskapskravet för D-kursen.

”Eleven skriver enkla texter, med viss anpassning till syfte och mottagare, för att kommunicera i både informella och mer formella situationer i vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv. Eleven skriver, med visst flyt, sammanhängande och begripliga berättande, beskrivande, redogörande och argumenterande texter om bekanta ämnen. Eleven skapar i huvudsak fungerande struktur i sina texter och visar viss variation i ordförråd och meningsbyggnad. Eleven använder med viss säkerhet enkla och mer avancerade grammatiska strukturer i sina texter.”

Här finner jag det viktigt att poängtera, om än redan uppenbart för många läsare, syftet med lärandet. Det är ju inte ett lärande för lärandets skull, utan ett lärande för användande, frodande och deltagande i den respektive sociala kontext som samhället utgör för varje individ.

Byråkratiseringen av samhället

Den digitala tid vi numer lever i ter sig för många som ytlig, snabbkonsumerad och förlåtande mot språkliga brister. Till viss del är det sant, men den digitala eran hyser också en annan sida; en mer byråkratisk sida där e-post, formulär och dokumentation utgör byråkratiska fundament. Allt ska vara mätbart, rapporter ska skrivas och framtidsprognoser dokumenteras. Sätter vi det i relation till det skrivna språket ser vi två ytterligheter. Å ena sidan är det ett snabbt flöde med så få tecken som möjligt, gärna semiotiskt kryddat av figurer och symboler. Å andra sidan ekar krav på dokumentation och byråkrati (det senare vet varenda lärare i vårt avlånga land). Det är också i det senare som skrivövningar för yrkeslivet bör bottna. Inte för att skapa samhällslydiga medborgare, utan för att ge individen en ärlig chans att kunna hävda, värna och vårda sina både privata och professionella intressen.

Här blir det därmed snabbt tydligt att det är i den individanpassade undervisning och de individanpassade skrivövningarna därtill vi finner nyttan, både för eleven och samhället vilket denne förväntas tjäna i egenskap av en god medborgare.

NC bekräftar

I slutet av mars i år presenterades en ny utredning (SOU 2022:17) för utbildningsminister Anna Ekström. Utredningen, som är framtagen för att möta ökade stora och varierande utmaningar för sfi, föreslår en rationalisering där standardiserade språktest utgör grunden för den ersättning som utbildningsanordnare uppbär. I en gemensam skrivelse publicerad på NC:s webbsida, menar Sofia Engman, föreståndare Nationellt centrum för svenska som andraspråk och Margareta Majchrowska, föreståndare Nationellt prov i sfi, ger de båda uttryck för kritik mot förslaget. Enligt NC är standardiserade test ett trubbigt verktyg för mätning av kunskapsnivåer. Vidare görs också gällande:

”[a]tt sfi-elever förväntas arbeta enskilt med ett digitalt lärverktyg och lösa standardiserade testuppgifter utan kontext står i bjärt kontrast till vad som i all relevant forskning lyfts som framgångsfaktorer i en språkutvecklande undervisning. Där betonas vikten av samarbete och interaktion för en snabbare och mer effektiv språkinlärning. En undervisning som ger elever rika tillfällen till samarbete, kommunikation och ömsesidig stöttning innehåller nämligen automatiskt mer individanpassade arbetsformer som utgår från de enskilda elevernas förmågor, förutsättningar och behov.”

En standardisering av undervisningen å andra sidan, drabbar även lärare då det dels reducerar lärarens roll, och dels är svårt att koppla till kvalitet i den dagliga undervisningen. Här ser NC också därmed en risk för undervisningen av och i förlängningen för elever som saknar tidigare skolbakgrund. Med andra ord, de kontexter där den individanpassade undervisningen är som allra mest viktigt.

 

Källa: Skolverket, NC