Den digitala stölden – baksidan av sociala medier
[2022:12, 2022-12-15] Användandet av internet ökar och med den också mängden data som produceras. För att hantera de många digitala fotspåren, och den enorma mängden data som varje sekund genereras, använder sökmotorer, sociala medier och onlinebutiker så kallade kakor (eng. cookies) och algoritmer. Kakor består av en kort programkod som webbsidan genom användarens webbläsare planterar i dennes hårddisk. Kakorna möjliggör att algoritmerna lättare hittar tillbaka till användaren. (Inte olikt en digital version av Hans och Greta.) En algoritm är en stegvis metod för att lösa ett matematiskt problem. Ett vanligt syfte med algoritmer är att försöka tillfredsställa användarens önskemål om information. Det kan exempelvis vara förslag på musik på Spotify som liknar den användaren precis lyssnat på, det kan även vara varor som algoritmer räknat ut att användaren borde intressera sig för baserat på tidigare besökta webbsidor eller tidigare köp.Sociala medier
På samma sätt är sociala mediers flöden baserade på algoritmer som med hjälp av beräkningar av kontakter, interaktioner, användarmönster och mycket mer ligger till grund för vad som skall visas. Även här vet vi väldigt lite, eller inget, om vad som tas med i beräkningarna och vad som medvetet utelämnas. Inte heller vet vi vad det faktiskt innebär att dela innehåll med vänners vänner på exempelvis Facebook, eftersom vi inte har möjlighet att kontrollera vilka de är.
Det vi säkert vet är att sociala medier tillsammans med andra sociala medier är gratis att använda för både privatpersoner och företag. Det Facebook, som också äger Instagram, tillsammans med andra sociala medieplattformars affärsmodell har gemensamt är riktad annonsförsäljning. Intäkterna kommer alltså från annonser som är speciellt skapade för en speciellt utvald målgrupp, baserad på kriterier som kön, ålder, bostadsort, civilstatus, jobb och intressen. För att kunna skapa dessa kriterier används den data vi dagligen lämnar efter oss i form av digitala fotspår.
Data i stor mängd, Big data, skördas från vårt digitala användande. Man kan till och med säga att den stjäls från oss och är extremt värdefull. Den kallas därför även den nya oljan. Många vill ha tillgång till den, däribland företag som varken är användare eller leverantör utan tredje part. Genom API (eng. Application Programming Interface) möjliggörs för den tredje parten insamling av data från bland annat konton på sociala medier. Den tredje parten utgörs exempelvis av företag som tillhandahåller bland annat appar, webbsidor och program online där användaren ges möjlighet att skapa konto med hjälp av exempelvis Facebook, till exempel logga in med Facebook. Det användaren då gör är att ge tredje parten tillgång till all den data i form av digitala fotspår som användaren lämnar efter sig.
Listan på appar som samlar data om användaren kan göras nästan hur lång som helst. Det finns en mängd appar med frågor om användaren, exempelvis ’Om du var filmstjärna, vem skulle du vara?’, ’Hur kommer du se ut när du blir gammal?’ Andra tillhandahåller personlighetstest, vars resultat sedan kan delas i sociala medier. Ett av testerna, skapat av universitetet i Cambridge i Storbritannien, som utgavs för att undersöka användarens digitala liv samlade in politiskt användbar information från 50 miljoner människor via Facebook. Den mest nedladdade appen är kinesiska TikTok, där den mimande användaren kan spela in korta videosekvenser till valfritt ljud. I praktiken innebär det att det kinesiska företaget ByteDance som utvecklat appen har tillgång till biodata om utseende, rörelsemönster (inkl. läppar) och platsdata samt data om kontakter och interaktion med andra användare. Insamlad data som sedan kan användas till att träna algoritmer i digital övervakning av intet ont anande människor världen över.
Informerat medgivande
Mot bakgrund av hur exempelvis sociala medier i skymundan fungerar finns det därmed starka anledningar till att etiskt granska vilka sociala medier som används inom sfi, hur de används, samt vilken data som genom användandet kommer tredje part till handa. För någon som flyttat till Sverige från ett demokratiskt land och vill lära sig svenska kan det tyckas som banalt då personen sannolikt helt bekymmerslöst även använde sociala medier i sitt hemland. För en politisk flykting som beviljats asyl i Sverige är valet att använda sociala medier lika självklart.
Därmed är det av yttersta vikt att eleven ges möjlighet att ge, vad som inom forskningen kallas, ett informerat medgivande. Alltså ett medgivande som eleven kan ge efter att till fullo har förstått konsekvenserna. Dito medgivande måste också vara helt frivilligt, utan normativ påverkan eller krav för att klara sin utbildning.