Fem steg till ökad motivation

Text: Andreas Kjörling.[2022:03, 2022-03-15] Genom att låta undervisningen utgå från eleven snarare än att stöpa eleven in i under­visning skapas en inre motivation. Ett femstegsprogram utarbetat av norska forskare ger värdefulla verktyg för att inte bara anpassa lärandet efter kunskap, utan även efter intresse, värderingar och självkänsla.

Forskare i vårt grannland Norge har utvecklat en metod i fem steg för ökad motivation i vuxnas lärande. Metoden är grundad i Självbestämmandeteorin, utvecklad av Richard Ryan och Edward Deci. För ett ökat självbestämmande och en inre motivation krävs upplevelsen av autonomi, kompetens och samband.

Genom att använda metoden underlättar läraren för eleverna att ta kontroll över det egna lärandet och den egna språkliga utvecklingen. Metoden låter eleverna själva välja sina mål utifrån egna värderingar och ambitioner, något som bidrar till ökad känsla av både kompetens, autonomi; två parametrar som enligt självbestämmandeteorin är viktiga för den inre motiva­tionen. Eleverna uppmuntras även att diskutera möjliga problem och lösningar med sina studie­kamrater, vilket bidrar till en ökad känsla av samhörighet och relevans, alltså den tredje och sista parametern som främjar självbestämmandet.

Vuxenutbildning i både Sverige och Norge har kritiserats för att ha varar grundad i en normativ uppfattning om hur en god skandinavisk medborgare bör vara, och därför tjäna till att forma eleverna (inte minst de nyanlända) till goda skattebetalande arbetare. Trots en ambition att stärka eleverna, tycks det värnandet av individens egna intressen ha misslyckats, till förmån för ett intresse av att kuva individen till en god medborgare.

Mot bakgrund av ovan, har forskningen också påvisat att det bland individer med lägre utbildningsnivå är extra viktigt at därför ta på ett flerspråkigt sätt ta hänsyn till elevens kognitiva, sociala och emotionella aspekter.

De fem stegen

För att stärka elevens inre motivation används de fem stegen iterativt, det vill säga flera gånger om under terminen, som ett verktyg för lärandet. Det fem stegen innebär att eleven får definiera (1) vad som är viktigt för honom eller henne, (2) framgångsfaktorer, (3) hinder, (4) fokus och (5) handlande.

Att bidra till samhället, värna familjen och att vara självständig beskrivs av många som viktigt. Tidigare jobberfarenheter och kontakt med andra människor ses som en framgång. Nyanlända beskriver språket som ett hinder, inte bara för att smälta in utan även i sökandet av kontakt med andra. Likaså ses tiden som ett hinder, eftersom undervisningen är begränsad.

I forskningsprojektet som låg till grund för femstegsmetoden, gavs varje elev ett skrivhäfte med ett anonymt nummer, där de själva kunde (med eller utan tolks hjälp) skriva in vad som var viktigt för just henne eller honom. Genom att sedan förankra undervisningen i elevernas strävan, skapades förutsättningar för individens fokus och handlande. Inte minst genom att det gav eleverna möjlighet att ge uttryck för sina egna åsikter och känslor. Genom att använda individens kunskap och intresse som utgångspunkt för lärandet, ges bättre förutsättningar för att lyckas.

Femstegsmetoden, om än föremål för vidare forskning, ger positiva indikationer på att förankrande av undervisningen hos eleverna bidrar till både bättre undervisning och bättre lärande. Inte minst då elevens tidigare erfarenheter och narrativ, ges möjlighet att identifieras som kunskap och resurser för individen själv. Det är ju faktiskt människor det handlar om, inte statistik.

Källa: https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1279438.pdf

Andreas Kjörling, sociolog och författare