Folkhögskolan skapar möte mellan människor

Text och foto: Andreas Kjörling

De idéburna folkhögskolorna organiseras av RIO; Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, medan de offentliga folkhögskolorna organiseras av antingen FHF; Folkskoleföreningen för regionägda folkhögskolor, eller OFI; Offentligägda folkhögskolors intresseorganisation. Sfi-lärartidningen träffade Olle Westberg som är generalsekreterare på RIO för ett samtal om vad som skiljer utbildningsformen från mer traditionella utbildningar och vilket roll folkhögskolorna spelar i samhället:

– Utbildningen utgår från att deltagaren är en vuxen människa som redan kan en massa saker. Mötet mellan människor utgör därför fundamentet i folkhögskolan. Här möts människor som är både lika och olika.

Kanske är det framför allt i det senare där styrkan ligger. När människor med olika bakgrund, styrkor och möjligheter möts skapas möjlighet för alla att växa, både som människa och i ren kunskap. Vikten av det mänskliga mötet återspeglar den mänskliga grundsyn som förenar alla folkhögskolor. Här ges individen inte bara valfrihet och känsla utan frivillighet, utan också förutsättningar att förverkliga den fria viljan. Här talas det inte om elever eller studenter, utan om deltagare. Olle Westberg menar att tack vara små grupper och regelbunden undervisning över tid skapas unika förutsättningar:

Genom att arbeta ämnesövergripande i små undervisningsgrupper med hög lärartäthet inte­greras ämneskunskaperna i olika projekt och större teman. Tillsamman vidgar det perspek­tivet på lärandet. Goda ämneskunskaper och god didaktisk kunskap utgör grunden för skapandet av deltagarnas förutsättningar. Lärarnas uppgift består lika mycket i att undervisa som att väcka nyfikenhet, bjuda in och inspirera till goda samtal:

– Studerar man heltid på folkhögskola så är det trettio lärarledda lektioner á fyrtio minuter i veckan. Har man så pass mycket tid med varandra, så dels lär man känna varandra. Dom flesta som går på folkhögskola gör det under ett läsår. Du lär känna varandra, du skapar en trygghet och du vågar göra fel. När du ska jobba med språk så är det en viktig del.

I vårt samtal med Olle Westberg förklarar han att folkhögskolan inte följer någon fast läroplan och därmed inte heller har (med undantagsfall) någon examinationsrätt i formell bemärkelse. Det innebär å andra sidan att kursen kan utvecklas fritt, ändras och anpassas under undervisningens gång.

Folkhögskolans roll i samhället

Att läsa på folkhögskola är gratis för deltagarna och berättigar till studiestöd. Sveriges folk­högskolor finansieras huvudsakligen av statliga bidrag, vilka administreras av dels utbildnings­förvaltningen och dels kulturdepartementet. Statens stöd syftar till att stärka och utveckla demokratin, bidra och möjliggöra mångfald, utjämna utbildningsklyftor och höja den allmänna utbildningsnivån, samt att bredda intresset för kulturlivet.

– Folkhögskola är en utbildningsform som, dels är föränderlig över tid även om idén om bildning lever kvar. Alltså, läser man texter från sent 1800-tal eller löpande sen under 1900-talet så går det ganska lätt att hitta exempel på att det går att känna igen sig, inte minst i litteraturen genom författarnamn som Fogelström, Mankell och Alakoski. Folkhögskolan över tid fångar upp ett förändrat Sverige.

Folkhögskolan utgör ett nav för skrivande, musicerande och skapande. Olle Westberg menar att många som söker till musikhögskolan först har läst musik vid någon av landets folkhögskolor. Likaså finns välrenommerade jour­nalist­utbildningar inom folkhögskolan, vilket osökt leder oss in till språket och sfi. Här menar Olle Westberg att folkhögskolan utmärker sig:

– Väldigt många deltagare jag mött, och det är trots allt några hundra genom åren, kommer och berättar om erfarenheter av sfi. Man jobbar väldigt mycket med fyll-i-övningar, språklig korrekthet. Och det vi jobbar med på folkhögskolan är oftast väldigt mycket det levande språket. Om vi gör en språklig groda eller inte avgör ju inte om vi förstår varandra eller inte.

Det finns ett brett politiskt stöd för folkhögskola i Sverige. Å ena sidan beskrivs folkhögskolan som en andra och ibland till och med en tredje chans för individer som av en eller annan anledning inte klarat de utmaningar och krav som samhället genom traditionell utbildning ställer. Å andra sidan kan folkhögskolan också ses som den första chansen där individen verkligen ges möjligheter utifrån hennes specifika förutsättningar. I termer av sfi kan det innebära kurser där exempelvis hantering av trauma, kvinnohälsa, mat, handarbete, eller musik utgör den centrala delen i undervisningen. Oavsett graden av allvarlighet i det gemensamma temat blir detsamma en grogrund för samtalet och deltagarens individuell växande; Både som människa och som medborgare.

Text &foto: Andreas Kjörling, författare & sociolog