Studie om modersmålsstöd på studieväg 1

Forskning pågår!

Text: Annsofie Engborg. Foto: Andreas Hylthén

Den praktiknära forskningen drivs av ett arbetslag Komvux sfi i Örebro tillsammans med lektor Oliver St John, Örebro Universitet. Projektet är inspirerat av Bakhtins koncept om flerspråkig kommunikationspraxis. Ur den studien ser de hur elevernas röst når lärarna via språkstödjare, då de får möjlighet att uttrycka sig på sitt eget språk. Begreppen röst, förståelse och lyhördhet är centrala hos Bakhtin.

Initiativet föddes ur det faktum att ett lärarlag på Komvux sfi i Örebro ville förändra verksamheten så att elever på studieväg 1 skulle förstå och klara mål och krav bättre. Syftet med studien var att dokumentera och undersöka utvecklings- och inlärningsprocesserna hos sfi-eleverna för att se och mäta effekten av att studieväg 1-eleverna fick språkstöd på modersmål.

I studien ingick även att se hur språkstödjarna påverkade språkutvecklingen och hur lärarna ytterligare skulle kunna förbättra förutsättningarna för eleverna att uppnå högre resultat. Den viktigaste metoden utöver klassrumsobservationer och intervjuer blev videoinspelningar.

Att organisera modersmålsstöd

På Komvux sfi i Örebro är fyra deltidsanställda språkstödjare anställda. Språkstödjarna arbetar i sex olika grupper med elever från A-nivå (en nybörjargrupp och en fortsättningsgrupp) till B-nivå (två nybörjargrupper och två fortsättningsgrupper). Språkstödjarna talar arabiska, dari och somaliska. Skolan ger en kurs till språkstödjarna parallellt med arbete när de påbörjar sina uppdrag. Under dessa kursveckor fördjupas diskussioner kring arbetets innehåll, förhållningssätt mm. Handledning sker också regelbundet. Språkstödjare är inte lärare, men heller inte tolkar, och det förväntas att de under lärares ledning tar ett visst pedagogiskt ansvar.

Ibland är språkstödjarna ensamma med eleverna inom sin språkgrupp. De pratar om olika språkliga utmaningar som eleverna ställs inför. Det kan vara ett grammatiskt moment, ordbetydelse eller något annat. Ibland deltar de även i större gruppdiskussioner där de hjälper eleverna att uttrycka sig.

Oliver St John ser tydligt att språkstödjare har en förmåga att anpassa sfi-undervisningen till elevens personliga karaktär och tillstånd och kan därmed så att säga ’förlänga arbetslagets pedagogiska räckvidd’.

Vad ska vi vara uppmärksamma på, efter din studie?

 – Språkstödjare kan på ett unikt sätt att aktivera elevens tidigare erfarenheter och förkunskaper kring ett tema eller språkligt område så att eleven kan förstå och därmed får förutsättningar att utveckla det nya språket, berättar Oliver St John.

– Språkstödjaren spelar en avgörande roll för elevers inkludering i klassrummet genom att bemöta dem där de är, socialt och känslomässigt, och lotsa in dem i det pedagogiska meningsskapandet och gemenskapen, förklarar Oliver St John.

– Samarbete mellan språkstödjare och lärare är ett viktigt stöd. Lärare och språkstödjare ska vara en team som stöttar elevers engagemang målfokuserat, konstaterar Oliver St John.

Elevernas upplevelse

Laget har med hjälp av tolk frågat hur eleverna upplever att ha språkstödjare, och en kvinna svarade: ”Förut famlade jag ensam i mörkret, men nu går någon bredvid mig med en lampa”. En annan elev sade ”lärare är som föräldrar, språkstödjare är som storasyskon”. Hon menade då att föräldrar har man stor respekt för, men storasyskon kan man fråga om hjälp.

En viktig funktion som språkstödjaren ska fylla, utöver att klargöra lärarens undervisning för eleven, är att göra elevernas röster och respons begripliga tillbaka till läraren. Annars kommer eleverna inte kunna påverka undervisningens inriktning. Genom språkstödjaren kan eleven uttrycka sina behov och sin förståelse.

Befintlig forskning

Forskning kring språkstödjare som flerspråkiga praktiker är sällsynt och detta projekt syftar till att generera kunskap om just deras roll sida vid sida med sfi-lärare. De bidrar till att stötta elevers engagemang och egna lärande i lärmiljöer för studieväg 1. Forskningsprojektet bekräftar att modersmålsstöd är en stark resurs för framgångsrik språkinlärning.

Forskning i Sverige riktar sig mot studiehandledare vilkens roll visar parallella omständigheter, men som har ett annat uppdrag. Samtidigt baseras de flesta studier kring flerspråkiga assistenter/utbildnings praktiker på intervjustudier. Detta projekt i Örebro träder rakt in i sfi:s verksamhet och sfi-klassrumsinteraktion genom videoinspelningar och klassrumsobservationer.

Dessutom är projektet ett praktiknära forskningsprojekt som inte innebär att forskaren forskar om sfi-lärares verksamhet. Studien handlar om att sfi-lärare och språkstödjare själva i samarbete med forskaren undersöker sina egna handlingar i den dagliga verksamheten och därmed skapar betydelsefulla förutsättningar för att utveckla och variera sina pedagogiska strategier. Praktiknära forskning säkrar relevansen av den information en lärare söker om sin undervisning i strävan att öka en förståelse av klassrumslärandet och åstadkomma en förändring i sitt arbetssätt.

Oliver St John påpekar att trots att forskning visar att det finns en pedagogisk vinst att använda sfi-elevernas språkliga resurser kan vi ändå konstatera att sfi-utbildningen i Sverige alltjämt domineras av en enspråkig norm och praxis. Genom att uppmuntra transspråkande (translanguaging) kan vi skapa nya pedagogiska perspektiv i flerspråkig utbildning. Då ger vi eleverna möjligheter att producera ett mer nyanserat språk, då de glider mellan de olika språken och kan använda hela sin språkliga repertoar. Om detta skriver även Creese & Blackledge, samt García & Wei.

De två huvudsakliga metoderna var klassrumsobservation och serie intervjuer med elever, studiehandledare och sfi-lärare i inlednings-, mellan- och slutfasen. Under intervjuerna framkom över tid förändringar i elevernas upplevelser och uppfattningar, vilket visade utveckling under motsvarande period och en känsla av personligt och pedagogiskt stöd. Både studiehandledare och elever insåg den kritiska roll som studiehandledaren har – att bygga upp elevernas självkänsla och inge hopp och skapa motivation för språkinlärning. Studiehandledarna kunde förklara språksvårigheter och kulturella svårigheter på ett sätt som sfi-lärarna inte kunde.

Studiehandledarnas intervjusvar och observationer av deras stöd visar en stark inlärningskurva kopplad till ett utvecklande förverkligande. Studiehandledarna har utvecklat praxis som är både strategisk och tekniskt effektiv. Tidigare har de mest arbetat med att översätta sfi-lärarens instruktioner och andra texter. Sfi-lärarna ser språkstödjarnas roll väl integrerad i undervisningen.

Skillnad i resultat

Sedan arbetslaget har fått språkstödjare har undervisningen förändrats. Saker kan förklaras som eleverna tidigare fick lista ut på egen hand med stor möda, t ex att N och n är samma bokstav och hur klockan fungerar. Det är lättare att prata studieteknik, förväntningar och syfte nu. Lärarna får ta del av elevernas tankar och idéer. Språkstödjarna överbryggar kulturella skillnader och bidrar till en bättre förståelse mellan lärare och elev. 2016 fick en handfull elever betyg E eller högre på B-kursen. 2018 fick 28 elever godkänt på B-kursen och de goda resultaten fortsatte under 2019 .

De uppenbara fördelarna i studiehandledarnas arbete var att stötta, dvs möjliggöra för eleverna att själva utföra sitt arbete) snarare än att hjälpa, dvs göra arbetet åt eleverna. Detta ’språkmentorskap’ har bevisligen klara och överväldigande fördelar på denna nivå av språkinlärning, vilket överlägset uppväger möjliga nackdelar.

Avslutningsvis, hur kan vi i coronatider och ’post-corona’ använda modersmålsstöd?

– Nu i coronatider utmanas lärare och språkstödjare i, att på distans, undervisa eleverna och hitta sätt att säkerställa att eleverna tar till sig kunskap. En lektion kan se olika ut för olika elever. Det kan vara ett trepartsamtal där lärare och språkstödjare har enskild undervisning via What´s app, föreslår Oliver St John.

– Det kan vara en Youtubeinspelning där lärare och språkstödjare tillsammans går igenom en uppgift som eleven sedan ska sms:a eller ringa in ett svar på. En språkstödjare kan också få i uppgift av läraren att återkoppla med en eller flera elever kring exempelvis förra veckans tema/uppgift. Tillsammans – lärare, elev och språkstödjare – utmanar och utvecklar vi varandra.

./.

Studien finns summerad i  ”Not teacher, not interpreter. I am a language assistant”: Enabling newly arrived students to learn Swedish through bilingual language assistants.