Forskningsfält sfi
Text: Annsofie Engborg
[2020:05, 2020-05-15] Forskning inom sfi är begränsad. Det gäller såväl vald forskningsmetod som innehåll och omfång. Vanligast är kvalitativa studier med ett fåtal informanter med intervju eller observation som metod.Sfi med tre studievägar och fyra kurser har funnits sedan 2002. Den som har rätt att studera på sfi har fyllt 16 år, är bosatt i Sverige och saknar den nivå svenska som sfi syftar till att ge. Asylsökande och så kallade papperslösa har inte rätt till sfi. Antalet elever på sfi överstiger 200 000 (2018).
Den forskning som bedrivs är sparsam. Avhandlingarna är få. Under senaste tioårsperioden har utöver avhandlingarna ett antal rapporter och vetenskapliga texter skrivits.
Under de senaste åren har vi sett avhandlingar om skriftlig respons till nybörjare, om lärares och elevers syn på respons (Liivi Jacobsen, Göteborgs universitet, 2019). 2018 disputerade Helena Colliander med Being and Becoming a Teacher in Initial Literacy and Second Language Education for Adults (Linköpings universitet). Colliander studerar läraridentiteten och undervisningspraktiken för lärare som undervisar elever på studieväg 1.
Dessförinnan sträcker vi oss till 2014 för att finna Annika Norlund Shaswars Skriftbruk i vardagsliv och i sfi-utbildning, (Umeå universitet), där hon studerat sambandet mellan läsandet och skrivandet hos sfi-elever i vardagen och i undervisningen. 2013 kom både Karin Sandwalls Att hantera praktiken och Jenny Roséns Svenska för invandrarskap, båda vid Stockholms universitet. I Roséns doktorsavhandling riktas fokus mot språk och identitet. Här finns också en kritisk diskussion om inkludering och exkludering. 2011 kom Qarin Frankers doktorsavhandling Litteracitet och visuella texter, där Franker bland annat studerar lärares bildval i alfabetiseringsundervisningen. Här finns också en undersökande del av hur eleverna uppfattar bilder i undervisningen. Tolkningarna uppvisar stor variation.
Den översikt som Berit Lundgren och Jenny Rosén sammanställde 2017 spänner över tiden 2002–2016. Där konstateras att det saknas studier om undervisningssituationen för både hög- och kortutbildade. Det saknas även studier om själva innehållet i undervisningen. Inte heller har sfi-provets betydelse varit föremål för studier i någon avhandling ännu. Sammanställningen utfördes av Ifous (Innovation, forskning och utveckling i förskola och skola) med stöd av AcadeMedia.
Avhandlingar och uppsatser med andraspråksfokus presenteras på webbsidan hos Nationellt Centrum för svenska som andraspråk.