Gästskribent

”I samtal och handlingar visas vår värdegrund”

Text: Åsa Wiklund, vårdlärare & Mari Hagstein, språkombudsutbildare

När det handlar om värdegrunden för arbete i vård och omsorg är den humanistiska värdegrunden gällande, vilken också regleras i lag. För att uppnå förståelse för och integrering av den humanistiska värdegrunden hos våra andraspråkselever krävs ett aktivt arbete av läraren. Flertalet av eleverna har en annan värdegrund än den humanistiska, ofta den rakt motsatta, det vill säga den naturvetenskapliga värdegrunden. Inom naturvetenskapen ser man människan som ett objekt och kroppen i sig får en central roll.

En tanke inom humanismen är att vi som människor kan lära av varandra. Men för att kunna lära av varandra måste vi ha ett öppet sinne, vi måste kunna tolka och framför allt måste vi försöka förstå. Det handlar alltså om att se människan som ett subjekt, med andra ord se hela människan med sina fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov.

Abstrakt tänkande – en utmaning för vissa andraspråkselever

Av erfarenhet vet vi att förmågan att tänka abstrakt är nytt och svårt för de flesta av våra andraspråkselever. Vård- och omsorgsprogrammet är, till skillnad från vad många tror, ett starkt abstrakt program.

Som lärare, oavsett om man arbetar på sfi, grundläggande svenska eller i yrkesprogram måste man ge eleverna förutsättningar att utveckla sitt abstrakta tänkande. Även läraren behöver i sin utövning kunna gå från konkret till abstrakt tänkande och tillbaka. Med andra ord kunna förstå var eleven befinner sig i sin tanke och därmed kunna föra eleven mot en högre abstraktionsnivå. Eleven ska ges möjlighet att förstå meningen med sin värld.

Ett enkelt exempel (för att göra det lite svårare kan man tänka sig begreppet ’hälsa’ istället för ’stol’) på hur man kan resonera om konkret och abstrakt tänkande är att utgå från ”Abstraktionsnivåerna” enligt A. Engqvist:

• Kunskaper av första ordningen är kunskaper genom sinnen som att se, känna och röra.

Exempel: En stol har fyra ben, ett ryggstöd och en sits med blått tyg.

• Kunskaper av andra ordningen innebär förståelse av meningen med första ordningen.

Exempel: Stolen ska användas för att sitta på.

• Kunskaper av tredje ordningen innebär att människan gör en syntes av första och andra ordningen. Syntesen blir människans världsbild som till stor del handlar om en egen uppfattning av att förstå meningen med en värld.

Exempel: En elev säger ”Stolen är skön att sitta på. Jag kan sitta hela föreläsningen utan problem.” En annan elev säger ”Stolen är helt fel ergonomiskt för mig. Jag får ont i ryggen. Jag kommer inte att kunna sitta på den under hela föreläsningen.”

Samtal på arbetsplatsen

För att vara mer konkret när det gäller vad man ska tänka på i samtal på arbetsplatsen eller privat, kan man utgå från W Isaacs förklaring av en fungerande dialog, vilken även den kräver träning.

• Jämbördighet – Inte tvinga på eller lura på andra sina egna uppfattningar.
• Empatisk lyssnande – Vilja förstå varandras uppfattningar och avsikter. Försöka avstå från att tänka kring nästa motreplik.
• Kunna hantera minnet av tidigare erfarenheter – I dialogen behöver ”minnen” ersättas med vad som verkligen gäller här och nu.

Fungerande kommunikation är en konst. Därför är det viktigt att andraspråkselever som ska arbeta inom vården ges rikligt med tid och tillfällen att öva både i skolan och på praktikplatsen – och att varje elev också får tid för reflektion, samtal med läraren/handledaren och konstruktiv återkoppling.