Hallå där, Hülya Basaran!
Text: Annsofie Engborg. Foto: Marcus Gustafsson
[2019:06, 2019-06-15] De flesta av oss har sett filmer där Hülya Basaran intervjuas om multimodalitet och digitala resurser i Skolverkets stödmaterial ”Digital litteracitet”. Idag arbetar hon som projektledare vid Nationellt Centrum för svenska som andraspråk (SU).Kan du förklara multimodalitetens roll när det gäller kollegialt utbyte och nätverkande mellan lärare – men också mellan elever?
Digitaliseringen har gjort det lättare att kommunicera multimodalt med text, bild, och filmer och i kombination med kraften i sociala medier kan man enkelt länka till egna inlägg med lektionsidéer som inkluderar text, bilder och filmer. Det kollegiala utbytet som sker mellan lärare i sociala medier är oberoende av tid och rum.
Sociala medier gör det också möjligt för nätverkande mellan elever. För sfi-eleven finns översättningsfunktioner, talsyntes och andra inbyggda hjälpmedel i mjukvaran, som innebär att de kan tala in text, läsa med öronen och på så sätt blir det digitala blir ett stöd för att förstå och delta i olika meningsskapande aktiviteter.
Appar för kommunikation gör det också möjligt att skapa grupper och fortsätta kommunikation med hjälp av ljud, film och bilder med deltagare man själv väljer.
Hur kan eleven använda gemensamma ytorför kommunikation?
För att lärande ska ske mellan elever behöver läraren organisera för detta vid planering av undervisning. Att välja en digital resurs leder inte per automatik för lärande mellan elever, utan man behöver fundera på hur man kan lägga in aktiviteter och tid för att eleverna ska kommunicera med varandra. Förförståelse, stöttning som börjor, ord, fraser och meningar på det nya språket, som passar ämnet/temat man ska jobba med är värdefullt – oavsett vilken digital resurs som väljs.
En av fördelarna med digitaliseringen är att man kan använda sig av gemensamma ytor som bloggar, Padlet och delade dokument – och på så sätt tillgängliggöra material utanför skoldagen och klassrummet. Det är väldigt enkelt att använda sig av den här typen av tjänster. De är användarvänliga och det finns även en mängd instruktionsfilmer kring hurman skapar och använder sig av olika funktioner i tjänsterna.
När jag började använda dessa in min undervisning slogs jag av enkelheten. När vi arbetar med ett tema tycker jag det är enklare att samla hemsidor, bilder, länkar och dokument i en Padlet. Då kan jag hänvisa till en adress som jag dessutom själv väljer länkadress eller kan få som en qr-kod. Sedan skapar jag ett upplägg med all material, instruktioner steg för steg i Padleten. Jag kan också välja om eleverna kan lämna in material eller skriva och publicera på samma sida. Detsamma gäller för bloggen där jag dessutom ser flödet och vad vi har jobbat med under olika tidsperioder. Tänk då vilket stöd detta kan vara för eleverna som kan gå tillbaka i flödet och repetera genom att ta del av filmer, text, bilder och inbäddade övningar från tidigare datum/inlägg.
Hur kan lärare använda gemensamma ytorbåde för kollegialt utbyte inom skolan, men också mellan skolor?
Idag är gemensamma ytor en självklarhet i de digital system som skolor använder sig av, men det är hur väl dessa ytor används som varierar. I de insatser jag leder ute i olika kommuner är ett exempel att jag har valt att använda den gemensamma ytan för att lärare ska dela med sig av lektionsplaneringar som de uppdaterar och utvärderar löpande. Här samlas även inlämningar från utbildningsdagarna. På så sätt kan vi lära av varandra. Men det man inte får glömma är att man också behöver avsätta tid för att vara och läsa i de gemensamma ytorna, annars blir det som en outnyttjat bibliotek.
Intressant är att man kan samarbeta mellan olika skolor eller olika klasser via en gemensam blogg. Detta kaninitiera flera möten mellan både lärare och elever via Skype eller möte på riktigt.
Många lärare är idag med i olika grupper på Facebook, vilket kan vara starten för nätverkande mellan olika lärare och skolor. Det finns också skolor som har egna Facebook- sidor där de når ut med information om sin verksamhet.
Tips
Enkla och användbara gemensamma ytor för utbyte och delning av eget material
- Padlet– en digital anslagstavla för texter, foton, ljudfiler och filmer.
- Grupper på Facebook(Skapa gärna en egen sida på Facebook eller Instagram)
- Blogg– för att dela med dig av texter och bilder.
Vill du som lärare samla in elevernas tankar i såväl tal som skrift där de också kan dra nytta av varandras inlämningar, är dessa resurser mina tips:
- fi(https://whiteboard.fi/) – som små whiteboardtavlor, fast digitalt. Kan användas i klassrummet för att samla in och synliggöra elevernas anteckningar. Eleverna kan skriva text, för hand.
- com(https://flipgrid.com/) Som lärare startar du mycket enkelt ett konto för att sedan lägga in en uppgift. Eleverna deltar/lämnar in muntligt genom att filma och kan se varandras muntliga inlämningar. Toppen för att eleverna ska träna på att uttrycka sig muntligt.
- Formulär/forms(Google eller Microsoft): Är tanken att samla uppgifter på ett effektivt sätt via skrift kan jag tipsa om forms. När man skapar forms väljer man själv att formulera frågor och olika sätt att svara (flervalsfrågor, kort svar, stycke mm), styr man vad man vill att eleverna ska träna och visa för förmågor. Vid slutna svar kan den också vara självrättande. När man skapar formuläret kan olika svar kan leda till kommentarer eller att man lotsas till ytterligare frågor. Här kan lärande ske mellan elever.
- Utanför lektionstid kan man skapa dialoger i Facebookgrupper, delta i diskussioner via vald hashtag på Twitter
Faktaruta
Namn: Hülya Basaran.
Utbildning: Jag är lärare i svenska som andraspråk och magisterexamen i It, kommunikation och lärande.
Yrkesbakgrund: Har jobbat på sfi och i grundskolan med nyanlända elever.
Intresseområde: Språkutvecklande arbetssätt i en digital tid.
Uppdrag hos NC: Leder kompetensutvecklande insatser i olika kommuner för lärare och skolledare, medverkar som expert/referens i olika nationella insatser gällande flerspråkiga elever och skolans digitalisering.
Utmärkelser: Blev utnämnd till Guldäpplets särskilda pris år 2016.