Hallå där, Jenny Hostetter
Text: Annsofie Engborg. Foto: Tony Dahl, Göteborgsregionen
[2020:10, 2020-10-15] Jenny Hostetter är sfi-läraren som bland annat har skrivit sfi-läromedel och Boken om sfi (2016). Hon har även arbetat som processledare inom sfi-utvecklingssatsningen InVäst i västra Sverige.Idag är Jenny Hostetter projektledare och har arbetat med yrkesutbildningar med språkstöd inom vuxenutbildningen i Göteborgsregionen sedan 2014 – och arbetar även på NC, Nationellt Centrum för svenska som andraspråk, i Stockholm.
Bakgrunden till utvecklingen av yrkesutbildningarna inom projektet InVäst var att regionen hade beslutat att samverka kring utbudet. Varje kommun ska inte behöva erbjuda ’allt’. Regionalt samarbete var därför en viktig faktor vid uppstarten av yrkesutbildningar med språkstöd och i det fortsatta arbetet.
Berätta om läget på yrkesutbildningarna inför projektarbetet med InVäst
– Vi såg att graden av integrering av språk och yrke växlade. Vi fick i uppgift att utbilda lärare för att skapa samarbete mellan språk och yrke. Ibland fanns inget samarbete alls och svenskan undervisades isolerat. Sfi-eleverna fick inget språkstöd i yrkeskurserna, trots att yrket var på gymnasienivå. Då blev det dubbelt jobb för eleverna, vilket var problematiskt.
– Utbildningen mynnade ut i att behov av att dokumentera goda exempel. Jag handledde därför ett arbetslag och filmade deras samarbete kring planeringen av undervisningen. Filmen ligger öppen på vår hemsida Sfiväst.se. Vi arbetade enligt en modell som NC har arbetat fram efter Jim Cummins fyrfältare med en integrering av språk och yrke som stöttar eleverna språkligt inför yrkesrollen.
Vad ställer full integrering för krav?
– Jo, det ställer krav på lärandemål med både yrkesaspekter, aspekter i yrkesämnet och de språkliga momenten. Det finns ju språkliga aspekter i allting.
– En viktig sak vi gjorde var att lärarna tränade sig på att se vad eleverna faktiskt behöver: förmågor, kunskaper och språkliga färdigheter. Det finns en vilja till integrering bland lärarna, vilket är en viktig förutsättning för att det ska fungera.
Vad mer krävs för att lära sig att arbeta integrerat språk–yrke?
– I det här fallet krävdes inte mycket. Två eftermiddagars genomgång av det nya arbetssättet räckte, så var vi igång. Det är egentligen inte så svårt. Handledningen vid sidan av krävdes inte särskilt länge och förändringen av undervisningen blev hållbar för att lärarna märkte att eleverna lärde sig mer än förut.
– Det krävs även en närvarande rektor. Annars finns inte förutsättningarna. Rektor behöver kunna modellen och kunna utvärdera om undervisningen är integrerad. I sin utvärdering behöver rektor titta på planeringarna, fråga efter lärandemål och titta på de bedömningsuppgifter som skapas.
– Yrkeslärare och språklärare behöver sitta tillsammans och ges tid och förutsättningar för samarbete.
Vad fanns det för hinder och motstånd?
– Det är svårt för en del sfi-lärare att gå in i yrkesämnet eftersom de många gånger är okunniga i innehållet. Det kan skapa en osäkerhet. Från yrkesläraren finns ibland ett hinder eftersom man inte ser sig som språklärare och kan ha attityden att eleverna redan ska ha med sig språket in i utbildningen. Men det går ju inte att vara språkligt förberedd innan mötet med en bransch. Särskilda språkliga situationer och utmaningar finns i varje bransch.
Jenny Hostetter resonerar kring samarbetet mellan apl-handledare och lärare. Om handledarna kan berätta för lärarna vilka situationer som sfi-eleverna har svårt att klara på praktiken så blir de situationerna ett bra underlag för undervisningen. Det kan handla om att föra samtal med barnen vid bordet på barnskötarutbildningen eller att på mekanikerutbildningen förklara för kunden vilka ytterligare fel som behöver lagas på bilen.
Samarbete med kollegor ställer ytterligare och andra språkliga krav. Det kan man inte förväntas behärska efter en sfi-utbildning utan yrkesinriktning. Om apl-handledarna ser och identifiera hur behovet ser ut kan lärarna bättre förstå hur yrket behöver påverka undervisningen.
– Min erfarenhet är att lärare och rektorer behöver intervjua elever och handledare i samband med apl. När är det tufft med språket? Man måste kartlägga elevernas behov. Det brukar väcka idéer och intressen. GR har mycket bra information och exempel på integrerande arbetssätt och lärare kan gärna ta kontakt och besöka någon utbildning för att se hur arbetet genomförs, avslutar Jenny Hostetter.