I studien undersöker Madelene Mikaelsson om det uppstår någon skillnad i läsflyt ifall läsningen sker som upprepad läsning med en speciallärare, en läskompis i klassrummet – eller vid tyst läsning – av lättläst skönlitterär bok. Föreligger det någon skillnad i avkodning av ord, nonord eller i läsning på textnivå, frågar hon sig. 12 elever delades ini tre olika grupper för att genomgå den ena av de tre olika metoderna.
Elevgruppen bestod av vuxna med kort skolbakgrund och som haft begränsade möjligheter att lära sig läsa och skriva innan de kom till Sverige. De var således nybörjarläsare medlångsam läshastighet. De hade även en liten förståelse för det lästa.
Enligt rådande forskning påverkar läshastigheten läsförmågan. En läshastighet under 100 ord per minut medverkar till en försämrad läsförståelse. Läshastigheten hos samtliga deltagare i studien var betydligt lägre än 100 ord per minut. Forskning visar även att träning av läshastighet och automatisering av avkodning leder till bättre läsare. Om man som ovan läsare i stället undviker läsning ökar klyftorna mellan läsvana och läsovana.
Det finns olika teorier om hur mycket eleven ska läsa vid ett läsflytsprogram. Utfallet har visat bäst resultat när eleven får enskild feedback på sin läsning och ombeds repetera uttal och betoning. Det gav dessutom en socialt positiv effekt vid kamratrespons.
Hur får man bäst läsflyt?
– Det finns även olika teorier på vad som gynnar läsflytet bäst, säger Madelene Mikaelsson. Några forskare anser att andraspråkselever endast behöver läsa mer för att bli bättre läsare och att de inte har behov av mer avkodningsträning medan andra anser att det krävs strukturerad lästräning för att förbättra avkodningsförmågan.
Resultatet i Madelene Mikaelssons studie tyder på att andraspråkselever utan läsflyt, som ska utveckla detta med hjälp av tyst läsning, enbart får snabbare läshastighet. Avkodningsförmågan utvecklas inte nämnvärt av detta sätt. Resultatet visar att den elevgrupp som läste upprepad läsning enskilt med speciallärare hade förbättrat sin avkodningsförmåga bäst av de tre grupperna. Därefter kom de elever som tränat upprepad läsning i par.
– Upprepad läsning är ett fungerande arbetssätt för läsutveckling som är lätt att administrera, tar liten tid i anspråk och ger resultat, vilket gör det mycket användbart i ett sfi-klassrum då nästan alla vuxna har en telefon med tidtagning, förklarar Madelene Mikaelsson.
Text: Annsofie Engborg