Inre och yttre motivation
Text: Andreas Kjörling.[2022:03, 2022-03-15] Vad är det som gör att vi människor känner oss motiverade, att vi verkligen vill göra en del saker, medan annat inte alls lockar oss. Självbestämmandeteorin utvecklades av forskarna Richard Ryan och Edward Deci för drygt tjugo år sedan, här förklaras skillnaden mellan yttre och inre motivation.
Forskarna Richard Ryan och Edward Deci som för drygt två decennier la grunden till sin motivationsteori; self determination theory, som kan översättas till självbestämmandeteori. Teorin gör gällande att en människas motivation är grundad i de tre parametrarna autonomi, kompetens och koherens. Individen ska alltså känna sig självständig, känna att hon eller han förstår och behärskar situationen och sist men inte minst att det finns en känsla av samband.
Ju mer de tre delarna stimuleras desto mer ökar självbestämmandet och desto mer förändras motivationen från att vara yttre motivation till att bli inre motivation och internaliseras. Den minsta graden av motivationen kallas amotivaton (α är en grekisk negation) och är närmast synonymt med ovilja. Det är här individen upplever minst självbestämmande. Den högsta graden av motivation är den som är internaliserad. Här upplever individen högst grad av självbestämmande. Internalisering är den psykologiska processen av socialisering, vilket innebär att uppfattningar, värderingar och handlingsmönster anammas och görs till individens egna. Processen beror av den sociala interaktion som beskrivits ovan under rubriken kommunikation. I sin allra enklaste form kan det beskrivas som spannet mellan piska och morot. Längst till vänster i matrisen nedan är den yttre motivationen (piskan) som starkast, ju längre högre ut i matrisen desto mindre gör sig piskan påmind och moroten blir allt tydligare. Längst till höger finns inte längre riktigt någon morot, eftersom beteendet nu är internaliserat och ses av individen som en självklarhet.
| Beteende | Icke självbestämmande. | Självbestämmande | ||||
| Motivation: | Amotivation | Yttre motivation | Inre motivation | |||
| Kontrollerande faktor: | Ej kontrollerande | Introjekterad kontroll | Introjekterad kontroll | Identifierad kontroll | Integrerad kontroll | Internaliserad kontroll |
| PLOC: | Opersonligt | Externt | Till viss del externt | Till viss del internt | Inre | Inre |
| Relevant kontrollerande process: | Individen saknar intention, kontroll och
värdering |
Medgörlighet
beror av yttre belöningar & straff |
Självkontroll
med involverat ego & självkänsla |
Personlighet, betydelse & medvetet värderande | Koherens, medvetenhet & identifierande | Intresse,
glädje & inre tillfredsställelse |
Self Determination Theory
Ett annat sätt att förstå skiftet från yttre till inre motivation kan illustreras genom de sex punkterna nedan:
- Det här gör jag för att jag måste (individen saknar intention, kontroll och värdering av handling).
- Det här gör jag för att jag får skäll annars (medgörlighet beror av yttre belöningar och straff).
- Det här gör jag annars skäms jag inför andra (självkontroll med involverat ego och självkänsla).
- Jag tycker om och vill göra det här (personlighet, betydelse och medvetet värderande).
- Jag förstår varför just jag gör det här och den känns bra (koherens, medvetenhet och identifierande).
- Det är är verkligen något jag vill och kan; det här är jag (intresse, glädje och inre tillfredställelse)!
För både lärare och elev torde rimligen vara önskvärt att i så stor mån som möjligt nära den inre motivationen. Verktyg för att lyckas kan du läsa om i artikeln Fem steg till ökad motivation.
Text: Andreas Kjörling, sociolog och författare