ESREA-konferensen i Funchal, Madeira, 2024

Internationell konferens om vuxenutbildning med policy-fokus

Text: Martina Nordqvist, doktorand i pedagogik mot vuxnas lärande & Johanna Mufic, postdoktor i pedagogik mot vuxnas lärande.

Forskning om språkcaféer

Text: Martina Nordqvist, Doktorand i pedagogik med inriktning mot vuxnas lärande, Linköpings universitet

Mitt avhandlingsarbete handlar om deltagares erfarenheter av att delta i språkcaféer under tiden som de också deltar i sfi. Jag har besökt sju olika språkcaféer som drivs av kyrkor i samma stad och observerat deras arbete. Där har jag kommit i kontakt med sju deltagare som jag har djupintervjuat och även följt med till deras sfi-klassrum.

Vid en första anblick kan man tro att språkcaféerna mest är platser där man får mer tid att öva muntlig svenska än vad som är möjligt på sfi. Men mina preliminära resultat visar att deltagarna använder de här caféerna till så mycket mer: Allt från att få ren individualiserad språkträning, hitta jobb till att söka sig en religiös tro.

I ljuset av de tuffa villkor som råder för både lärare och elever på sfi, och de många avhoppen, tänker jag att civilsamhällets insatser behövs allt mer. Kyrkor och olika samarbetsorganisationer träder fram och verkar få en allt större betydelse i takt med att sfi-elever förväntas klara sig mer och mer på egen hand.

Samtidigt får språkcaféerna stor betydelse för människor som vill göra en frivillig insats för andra, och för kyrkorna blir det ett sätt att utföra sitt uppdrag i en ny tid i ett sekulariserat land. Alla dessa faktorer gör språkcaféerna till intressanta platser att utforska.

Språkintegration av vuxna migranter i EU

Text: Johanna Mufic, Postdoktor i pedagogik med inriktning mot vuxnas lärande, Linköpings universitet

Under konferensen presenterade Klara Antesberger en studie om språkintegration av vuxna immigranter i EU och hur graden av integration kan mätas med hjälp av ett index (The Migrant Integration Policy Index, MIPEX). Även om EU haft en gemensam handlingsplan för integration och social inkludering så skiljer sig olika EU-länders strategier åt. De olika EU-ländernas MIPEX-index skiljer sig också åt.

Kunskap om landets språk beskrevs som en nyckel för integration och syftet med studien var undersöka relationen mellan språklig integration, policy-index och integration. Klara berättade också om att EU-länderna har olika hinder och möjligheter när det kommer till att integration. Några av de saker som skiljer sig åt är antalet nyanlända, hur stor del andelen nyanlända är i relation till den totala befolkningen och hur mycket språken skiljer sig åt. De länder som undersöktes var bland annat Finland, Sverige, Spanien, Luxemburg, Tyskland och Italien.

De preliminära resultaten indikerade att flera länder använder sig av policy som handlar om språkkurser och samhällsutbildning. Andra aktiviteter som också prioriterades i policy var nyanländas autonomi och lokala aktiviteter såsom språkinlärningstillfällen.

Sammanfattningsvis betonades vikten av nyanländas aktiva engagemang och självbestämmanderätt över den egna integrationsprocessen i studien. Att svenska insatser för inkludering för språk lyfts fram som en förebild i Europa blir intressant i relation till svenska kontexten där välfärdsstaten verkar dra sig alltmer tillbaka från inkluderande insatser riktade till nyanlända, ett ämne som också aktualiseras i exempelvis Martina Nordqvists forskning.

./.