Introduktion till föräldraskap i Sverige
Text: Andreas Kjörling
[2023:10, 2023-10-15] ’Föräldraskap i Sverige’ är ett samarbete mellan Bris, Stockholms stad och Stockholms läns landsting. Under åren 2019–2021 bedrevs ett forskningsprogram av Centrum för Epidemiologi och Samhällsmedicin i Stockholm där föräldraträffar med professionella handledare och nyanlända föräldrars upplevelse av träffarna har undersökt.
Föräldraskapet är starkt präglat av den kultur vi har växt upp i där normer, värderingar och traditioner förvaltas och förändras genom generationer. Vi präglas inte bara av de familjeförhållande vi växer upp i utan även av det samhälle vi sedermera lever i. Att som förälder komma till ett nytt land med en mer eller mindre vitt skild kultur kan vara därför synonymt med både utmaningar och anpassningar. I synnerhet när inte språket utgör en resurs för individen i kontakt med samhället.
Föräldraskap i Sverige är ett samarbete mellan Bris, Stockholms stad och Stockholms läns landsting. Under åren 2019–2021 bedrevs ett forskningsprogram av Centrum för Epidemiologi och Samhällsmedicin i Stockholm där föräldraträffar med professionella handledare och nyanlända föräldrars upplevelse av träffarna har undersökt.
I projektets slutrapport, gjord med hjälp av forskare från Karolinska Institutet, visar även att föräldrasamtal kan minska skillnaden i hur föräldrar agerar gentemot döttrar respektive söner. Även om många av de intervjuade föräldrarna betonar att skillnader i bemötande av pojkar respektive flickor snarare beror av mognad än av kön, görs också gällande att föräldrasamtal kan bidra med stora vinster i jämställdhet. Barnens ökade kunskap om sina rättigheter i kombination med en snabbare inlärning av det nya språket kan också bidra till att maktbalansen mellan barn och förälder förändras. Inte ovanligt är att barn får axla rollen som tolk vid kontakt med myndigheter eller besök på exempelvis vårdcentral.
Introduktionen är av stor vikt för jämställdheten
Då hedersrelaterade normer ofta är kopplade till flickors och kvinnors sexualitet (och även pojkar och mäns sexualitet) gav gruppsamtalen stundtals upphov till spänd och svårtolkad tystnad men också viktiga och insiktsfulla samtal. Det senare ses som en viktig preventiv insats då föräldrar från geografiska och sociala ursprung där hedersrelaterat våld är mer vanligt förekommande ges möjlighet att diskutera, reflektera och därmed också bilda sig. Tidigare studier har även visat att flickor utsätts för högre grad av kontroll än pojkar och att flickor i större utsträckning även utsätts för kränkande behandling. Här kan bildande preventiva insatser således på sikt ha stor positiv inverkan.
Introducerande gruppsamtalen för föräldrar har visat sig ha flera positiva effekter. Bland annat kunde en ökad grad av tillit till sjukvård och socialtjänst påvisas efter deltagande i gruppsamtal om föräldraskap i Sverige. En ökad tillit kan även bidra positivt till kommunikation och stöd i frågeställningar och utmaningar sprungna ur hedersrelaterad kultur. Det kan till exempel gälla var man kan söka hjälp vid bråk mellan barn och föräldrar och i vilken utsträckning det är lämpligt att begränsa tonåringars handlingsutrymme.
Mot bakgrund av slutrapporten från uppföljningen av programmet Föräldraskap i Sverige finns god anledning att se värden även för sfi att väva in föräldraskapet i undervisningen. Inte bara för att ge nyanlända föräldrar ett språk att använda i sin roll som just förälder, utan även för att både underlätta och förbättra för barnen.
Andreas Kjörling, sociolog och författare