Kombinationsutbildningar – utmaningar och möjligheter

Text: Andreas Kjörling

Ett grundläggande mål för sfi är att korta utrikesföddas och i synnerhet nyanländas väg till delaktig och arbete i det svenska samhället. På förekommen anledning har olika möjligheter att kombinera språk och förberedelse för ett svenskt arbetsliv. Det kan till exempel handla om yrkesinfärgad sfi, yrkesintroduktion eller yrkesutbildning med särskilt språkstöd. Här har begreppet kombinationsutbildning blivit ett övergripande epitet även om det ännu saknas en formellt bestämd definition av vad kombinationsutbildning faktiskt är och ska vara.

På uppdrag av Skolverket har en övergripande rapport tagits fram för att belysa möjligheter och utmaningar in kombinationsutbildning, samt att fungera som ett stöd för både beslutsfattare och utövare. Rapporten bygger på ett projekt initierat av Skolverket som varade mellan december 2020 och april 2023 för att kartlägga utbud samt hur utbildningar planera, organiseras och genomförs. Därmed tjänar rapporten även till att belysa de olika kombinations­utbildningar som finns i syfte att kunna sträva efter likvärdighet i de olika utbildningarnas struktur. Det kan till exempel handla om antagningskriterier och kursinnehåll.

Utmaningar och möjligheter

Närmare sju av tio kommuner genomförde 2021 statsbidragsfinansierade kombinationsutbildningar. Rapporten gör dock gällande att det i större omfattning saknas både forskning och beprövad erfarenhet. En av anledningarna kan vara att det, trots att utbildningar erbjuds i många kommuner, är relativt få elever som läser kombinationsutbildningar. Bara 3 procent av sfi-eleverna respektive drygt 6 procent av yrkeseleverna.

Eftersom det saknas en nationell struktur har en stor bredd och med den en variation i hur utbildningar planeras och genomförs. Bland de hinder som på olika nivåer uppmärksammats finns begränsade förutsättningar att initiera kombinationsutbildningar som en följd av statsbidragets utformning. Även koordinering med arbetsförmedlingen har lyfts fram som ett hinder tillsammans med samverkan arbetslivet. Avsaknad av vägledning ger svårighet att navigera i myndighetssystem samtidigt som målkonflikter kan förekomma.

Rapporten har sammanställt resultatet av genomförd kartläggning och delvis forskning inom relevanta områden för att identifiera kännetecken för framgångsrika kombinationssutbildningar. En central aspekt är det integrerade undervisningsupplägget, där nära samarbete mellan språk- och yrkeslärare, samt gemensamma lärandemål, utmärker sig som betydande framgångsfaktorer för undervisningen. Vidare lyfts andra framgångsfaktorer fram, såsom sammanhållna elevgrupper, ändamålsenliga lokaler och en välstrukturerad studie- och yrkesvägledning som genomsyrar hela utbildningen.

På nationell nivå bör huvudmän och utbildningssamornare ges förutsättningar att utveckla både organisering och stryning utifrån identifierade framgångsfaktorer. Det skulle öka likvärdighten för utbildningar i olika delar av landet och bätte ge en integrerad undrvisning som påskyndar nyanländas väg in i arbetslivet.

Andreas Kjörling, sociolog och doktorand

Läs rapporten i sin helhet här:

https://www.skolverket.se/getFile?file=11438