Kommunikation och integration på arbetsplatsen
Text: Andreas Kjörling
[2023:04, 2023-04-15] Det mångkulturella kollegiet är en grogrund för möjligheter människor emellan. Även om språkliga kunskaper är viktiga så räcker inte det för att nå framgång. Organisatoriska faktorer spelar också en viktig roll för den dynamiska arbetsplatsen.En rapport publicerad 2017 av Mittuniversitet på uppdrag av Sundsvalls kommun undersöks ledarskap av mångkulturella grupper inom äldreomsorgen. En mångkulturell organisation beskrivs i rapporten av Barras och Hamrin som mer innovativ och kreativ men också mer konfliktfylld. Inte överraskande är kommunikation nyckeln till framgång. Genom kommunikativa insatser kan missförstånd undvikas och meningsskiljaktigheter jämkas. Paradoxalt nog presenterar forskningen inte kommunikation som ett fundament i mångkulturella organisationskontexter. Dock finns forskning som visar att ledares förmåga att lyssna och uppmärksamma icke-verbala nyanser, vara tillgänglig och samtidigt ha ett enkelt och rakt språk värderas högt av mångkulturella arbetsgrupper.
Kommunikation på arbetsplatsen
Kommunikationen på arbetsplatsen är inte bara en fråga om produktivitet i relation till organisationens syfte och mål, utan även en viktig del i både arbetsmiljön och i identitetsskapandet hos de anställda. Eftersom en människas identitet till stor del handlar om värderingar, både hennes egna och omvärldens i symbios, utgör arbetsplatsen som mötesplats en viktig aspekt av identitetsskapandet i ett nytt land. En studie gjord i Trondheim i Norge gör gällande att det i huvudsak är på arbetsplatsen som invandrares identitet kan bli bekräftad och för all del även ifrågasatt och omformad.
Med det sagt blir det därmed extra viktigt för individen att kunna, att få och att ges utrymme att göra sin röst hörd på arbetsplatsen. Likaså spelar naturligtvis det sociala livet utanför arbetsplatsen även stor roll. Integration utanför arbetet bidrar även till integration på arbetsplatsen då det svenska språket ges större utrymme för övning, även om studier visar att medarbetare som lägger mindre vikt vid kulturella skillnader uppvisar tecken på bättre självkänsla. Sist men inte minst spelar även utbildningsnivå roll. Människor med högre utbildning har större möjligheter att följa sina drömmar och yrkesideal och därmed också lättare att integrera sig.
Satsningar för ökad integration på arbetsplatsen
Barros och Hamrin ger en rad rekommendationer för en mer hållbar och demokratisk arbetsmiljö i den mångkulturella organisationen. Bland de mer kortsiktiga åtgärderna föreslås bland annat skrivhjälp inför medarbetarsamtal, hjälp att skriva protokoll och närvarande chefer under rasterna som faciliterar möten och dialog. Mer långsiktiga insatser som rekommenderas är satsning på ökad interkulturell kunskap hos både ledare och medarbetare, ett individualiserat mentorsprogram där svenskar och utrikesfödda paras ihop i olika typer av uppdrag och projekt.
Sist men inte minst belyser även rapporten viktiga organisatoriska faktorer såsom schemaläggning som tillåter återhämtning, undvikande av korta vikariat till förmån för längre uppdrag där relationer mellan människor ges möjlighet att gro och frodas. Sammantaget kan sägas, inte överraskande, att samtal människor emellan är nyckeln till förståelse, acceptans och samsyn. För att det ska fungera krävs att både orken och språket finns där. En stressad arbetsmiljö med bristande eller obefintlig kommunikation är inget annat än destruktivt och toxisk. Det vet alla som någon gång har upplevt den.
Andreas Kjörling, sociolog och författare