Kompetensutveckling – för elevens skull
Text: Annsofie Engborg
[2020:01, 2020-01-15] Inom ett brett fält av yrken behöver den anställde kompetensutveckling. Inte minst inom skola och utbildning. Den kan erhållas både genom interna och externa kompetensutvecklingssatsningar.
Med kompetensutveckling avses att läraren utvecklar sin kompetens att utföra sina arbetsuppgifter väl – det vill säga att utveckla sin förmåga att undervisa framgångsrikt genom att tillämpa kunskaper och färdigheter. Kompetensutveckling avser både de teoretiska och praktiska kunskaperna.
Syftet med kompetensutveckling är inte bara att stärka läraren i sin profession – utan även att se resultatet hos eleven i dennes förvärvade kunskaper eller använd utbildningstid.
Ett sätt att ta del av akuell forskning är att bjuda in någon extern föreläsare eller workshopledera till kompetensutvecklingsdagar. För att skapa hållbara kompetensutvecklingssatsningar behöver insatsen noggrant planeras och följas upp. En punktinsats ger sällan en hållbar långsiktig effekt och därmed inte heller något långsiktigt eller hållbart resultat.
Vikten av att öva, pröva, reflektera och utvärdera är avgörande. ”Lärarnas lärande är en förutsättning för att skapa långsiktiga förändringar i undervisningen och om man inte studerar lärprocessen kan man inte med säkerhet säga att det faktiskt är egenskaperna i fortbildningen som påverkar lärarnas förändringar och elevernas resultat”, skriver forskning.se (16 oktober 2019).
Nya kunskaper och färdigheter kan förvärvas formellt och ickeformellt på en rad olika sätt – auskultationer, mässor, konferenser, universitetskurser, mentorskap, kollegialt erfarenhetsutbyte samt egen läsning och eget reflekterande. Oavsett var och när kompetensutvecklingen sker, bygger långsiktigheten på att det finns en plan, tid för reflektion med kollegor och tid att omsätta de förvärvade insikterna och kunskaperna i undervisningen.