Komplext uppdrag: sfi-lärare

Text: Annsofie Engborg

I avhandlingen studerar Helena Colliander vad det innebär att vara och bli sfi-lärare för kortutbildade och hur dessa lärare utvecklar sin yrkesidentitet i olika yrkesmässiga praktikgemenskaper.

Den första bygger framförallt på lektionsobservationer och handlar om vad lärarna gör när de undervisar och hur detta hör ihop med deras bild av eleverna. De andra tre studierna baseras på intervjuer med lärarna och tar upp olika aspekter av att vara och utvecklas som lärare.

Resultatet

Resultatet visar att läraren formade sin yrkesidentitet i relation till vilka deras elever var. Det lärarna gjorde när de undervisade, vad de gjorde för att utveckla sin yrkeskompetens och hur de hanterade förändringar hade sin grund i de utmaningar som eleverna stod inför. Eleverna var nybörjare både i svenska och vad det gäller att läsa och skriva. Många hade tunga erfarenheter med sig efter att ha tvingats i fly, och det gick åt mycket tid och energi för dem att etablera sig i det nya samhället. De var vuxna människor med många ansvarsområden utöver skolan. Lärarna tog hänsyn till dessa saker, men upplevde ibland att det kunde vara svårt att balansera dem.

Lärarnas yrkesidentitet var något som utvecklades hela tiden, men framförallt när de var nya som lärare inom studieväg 1 och när yttre förändringar, t.ex. i elevantal och elevgrupper, eller i form av krav på effektivisering och digitalisering ställde nya villkor för deras arbete. I dessa situationer ’förhandlade lärarna sin identitet’.

Lärarnas tillhörde många olika yrkesmässiga gemenskaper på samma gång, både sådana som de rent fysiskt ingick i, så som ens lärarlaget på skolan, och föreställda praktiker, t.ex. att vara en lärare på studieväg 1 i allmänhet. Just undervisingspraktiken betydde mycket för samtliga lärarnas identitet, men i övrigt skilde det sig åt om vilka yrkesmässiga gemenskaper som hade störst betydelse för vad/hur lärarna gjorde, tänkte och lärde sig.

Maktaspekter var en annan sak som bidrog till hur lärarnas identitet formades. Deras handlingar påverkas av samhälleliga krafter och de var underordnade beslut på högre nivåer. Lärarna var dock inte maktlösa utan spelade samtidigt en aktiv roll i att forma sin yrkesidentitet. Detta genom att de relativt fritt organiserade sin undervisning utifrån sina föreställningar om eleverna och den respons som dessa gav. De tog även vara på möjligheter till fortsatt yrkesmässigt lärande och de förhöll sig till förändringar på ett sätt som utvecklade undervisningen utifrån den kompetens de ansåg sig ha.

Länk till avhandlingen:

Avhandlingen heter Being and Becoming a Teacher in Initial Literacy and Second Language Education for Adults.