Ny studie om kooperativt lärande på sfi

”Kooperativt lärande gagnar alla elever”

Text: Annsofie Engborg

[2022:11, 2022-11-15] Svenska skolan präglas av ett sociokulturellt förhållningssätt till lärande – vi lär oss tillsammans. Kooperativt lärande är samlingsnamnet på samarbetsövningar med ökad elevaktivitet, ett större elevengagemang och högre grad av inkludering. Lev Vygotskij, tongivande för modern utvecklingspsykologi och pedagogik, menade att eleven klarar fler utmanande uppgifter tillsammans än på egen hand. Lärandet sker i utvecklingszonen, den proximala zonen, menade Vygotskij.

I en studie från Högskolan i Jönköping (Henriksson 2021) undersöks hur kooperativt lärande används på sfi och hur sfi-lärarna upplever det. En av de kooperativa strukturerna som sfi-lärarna i studien använde var EPA (enskilt, par, alla), vilket går ut på att eleverna först får tänka och reflektera enskilt, därefter prata i grupp – innan läraren tar upp frågan igen i helgrupp. Arbetssätten modelleras, instruktionerna förtydligas och behöver repeteras innan det genomförs.

En utmaning är att alla elever har olika skolbakgrund och olika kunskapssyn. Alla elever ser inte samarbetsövningarna i kooperativt lärande som undervisning.

I resultatet framgår att både lärare och elever över lag tycker att kooperativt lärande är ett bra arbetssätt och därmed utvecklande för eleven. De ser att samarbetsövningarna även främjar gruppkänslan. Många av samarbetsövningarna, de så kallade strukturerna, känner lärarna i studien igen till sin utformning och är till större delen arbetssätt som de har sedan tidigare.

De grundprinciper som Kooperativt lärande, KL, också tätt förknippat med sociokulturellt lärande, består av är samarbetsfärdighet, positivt ömsesidigt beroende, eget ansvar, lika delaktighet, stödjande interaktion och”3F”: feedback, feedup och feedforward. Med fördel ska KL genomföras i heterogena grupper.

 

./.