Krönika
De svaga bandens styrka
Text: Andreas Kjörling. Foto: Tobias Wahlqvist.
[2020:06, 2020-06-15] Jag gillar allt som oftast att träffa nya människor. Jag skriver allt som oftast, för det är inte säkert att jag alltid känner mig social, har lust att lyssna på någon jag inte känner eller berätta saker om mig själv.I mitt yrke som författare har jag lärt mig att kliva in i en roll och bli den där sociala trevliga killen som vill lyssna på allas historia och dela med mig av mina egna erfarenheter. Privat trivs jag däremot rätt bra med det umgänget jag redan har.
Därför har jag full förståelse för människor som upplever det jobbigt att hälsa på nya människor, mingla och ’nätverka’ – alltså att bygga nätverk. Somliga är utåtriktade och sociala av naturen, vi andra …. ja vi får träna, för som Tom Waits sjunger:
”Fishing for a good time starts with throwing in a line.”
Den fyndiga tvetydigheten i Tom Waits låttext låter sig inte riktigt översättas till svenska, men budskapet är enkelt. Man måste bjuda på sig själv och vara en del av evenemanget, för att det ska bli roligt, och för att det egna nätverket ska växa.
Är det så säkert att det nappar? Många har säkert varit på konferenser, mingel och nätverksträffar utan att kunna sätta fingret på en enskild lyckad ny kontakt som gav det där nya jobbet, insikten eller vad det nu kan vara. Det är här de svaga bandens styrka kommer in.
Den amerikanske sociologen Mark Granovetter undersökte hur det gick till när människor som blivit uppsagda letade och hittade nya jobb. Det han fann var att det sällan fanns några nya arbetstillfällen i den egna vänkretsen, alltså i det egna nätverket med starka band. Snarare var det någon (A) som kände någon (B) som kunde tipsa om ett nytt arbetstillfälle. Denne någon (B) tillhörde alltså ett annat nätverk. Banden i respektive nätverk, där alla känner alla, är starka. Mellan nätverken däremot, finns bara en eller två kontakter, banden där emellan kallas därför för svaga. Inte desto mindre var det just dessa svaga band som gav rätt kontakt till ett nytt jobb.
På samma sätt tänker jag att det är med vårt nätverkande. Det är inte alltid den direkta kontakten som är den viktigaste, utan förmågan att vara länken mellan kontakter och knyta samman de två. På så vis kan vi alla som bygger på våra nätverk ha ömsesidig glädje av varandra och de svaga bandens stryka. För att det verkligen ska fungera krävs att fokus ligger på vad du och jag kan göra för någon annan, och inte fokus på vad du och jag behöver och vill. En utmaning så god som någon.
Vi ses i vimlet!
Andreas Kjörling, författare och sociolog