Krönika

“Vilka didaktiska val gör du?”

Text: Andreas Kjörling.

[2023:02, 2023-02-15] I Wikipedia definieras begreppet didaktik ”som vetenskapen om alla faktorer som påverkar undervisning och dess innehåll, och sätter fokus på lärande och hur lärande organiseras i till exempel klassrummet”. En mycket vidare definition än så kunde det rätt gärna inte bli. Ordet didaktik kommer från det grekiska ordet didaskalia, och betyder att undervisa.

Att någon undervisar betyder för den sakens skull inte det samma som att den som lyssnar faktiskt lär sig. Det vet alla som suttit i en skolbänk. Sir Ken Robinson likande i ett anförande undervisning vid bantning. Det är lätt att säga att man bantar, men om man inte tappar några kilon så är det ju inte riktigt lyckat. I det engelska språket görs skillnad mellan att lära ut, teach och att lära in, learn. På svenska blir det dessvärre inte lika tydligt och många gånger blandas lärandebegreppen ihop, så även i forskningen. Kanske är det oundvikligt när vi talar om undervisning, utbildning och lärande.

Inte desto mindre finns det stort värde i att dels renodla begreppen och dels i att distingera vad som hör till vilket begrepp. För att göra det menar jag att man behöver man förstå undervisningen som kommunikation med en sändare och en mottager, där det är i överföringen av information från avsändarsiden till mottagarsidan som kunskap förmedlas.

De didaktiska valen

Inom den klassiskt inriktade didaktiken är det precis det här som händer. Läraren står längst fram och sänder medan eleven, med blandad framgång, tar emot. I en betydligt mer modernt didaktisk inriktning tas istället hänsyn till den mottagande eleven med anpassningar av sändningen därefter. Inte minst då det sällan eller aldrig är en lärare för varje elev, utan snarare tjugo, trettio eller ännu fler elever som är mottagare. Här ställs den sändande läraren således inför didaktiska val grundande i vad som ska läras ut, varför det ska läras ut, hur det ska läras ut och inte minst som gjort gällande ovan; vem som ska lära in.

Beroende på hur de didaktiska valen görs och därmed hur undervisningen anpassas till eleven blir undervisningen mer eller mindre framgångsrik. Inom sfi är de didaktiska valen av enorm betydelse då det, trots en indelning av elever gjord efter tidigare utbildning, skiljer sig stort mellan olika språkkunskaper, preferenser och intressen. De didaktiska valen omfattar inte bara val av undervisning i form av enskilda uppgifter, samtalsuppgifter och gruppuppgifter, utan även val som att integrera digitala hjälpmedel, anpassa undervisning till för eleven relevanta yrken och ämnen, vare sig det rör rena intressen eller både praktiska och nödvändiga samhällsfunktioner så som att besöka en vårdcentral och ha kontakt med myndigheter.

Sir Ken Robinsson har också liknat undervisningen vid teatern och reflekterat kring vad som kan väljas bort och fortfarande kallas teater. Lokalen, ridån, scenen, rekvisita och mycket mer kan väljas bort och det kan fortfarande vara teater. Faktum är i princip allt kan väljas bort sånär som på skådespelaren och åhöraren som utgör kärnan. I undervisningen likaså, då det till syvende sist handlar om eleven som ska lära sig. Trots detta är många didaktiska val grundade i ett system där mätbarhet och ekonomiskt resultat är styrande.

Vilka didaktiska val gör du?

Text: Andreas Kjörling, sociolog och författare