Kulturell förståelse en viktig kompetens

Text: Annsofie Engborg. Foto: Pressbild, Talarforum

Aldrig tidigare har Talarförmedlingarna varit så många och så välfyllda med talare som idag. På Talarforums talarlista trängs inspiratörer och kunniga inom olika områden. Här finns namn som populära Jesper Ek, Olof Röhlander och Frida Boisen. En av talarna, känd bland de flesta sfi-lärarna är antropologen Gillis Herlitz.

Gillis Herlitz är antropolog och etnolog. Han föreläser, utbildar och handleder i kulturmöten och arbetsplatsrelationer, bland annat. Med boken Kulturgrammatik(Liber) lyfter han olika kulturellt betingade frågor, frågor som vi behöver syna och verbalisera för att förstå varandra. Genom att se människan bortom kulturen blir vi samtidigt kulturkompetenta.

Kulturgrammatik är ett spännande ord. Berätta – vad lägger du in i det ordet?

– Människor som talar ett gemensamt språk har en överenskommelse om hur ord ska böjas och meningar konstrueras. För den infödde sker allt detta automatiserat. Man behöver inte fundera över grammatiken. Den är mer eller mindre automatiserad. Grammatiken är dock inte ett system någon har lagt på människor utan den bygger på överenskommelser. På motsvarande sätt menar jag att det finns en automatiserad kunskap om den kultur jag befinner mig i. För den invigde finns det inte några hemligheter eller konstigheter. Mönstret kan, om man så vill, liknas vid en grammatik och på samma sätt som du måste lära dig grammatiken när du lär dig ett nytt språk finns det en kulturell grammatik som kan studeras för att förstå det som inte är självklart för dig som utanförstående.

Du föreläser via Talarforum om detta ämne. Vad är mest angeläget att lyfta på sfi för sfi-lärare, tänker du?

– Att få syn på och verbalisera de egna kulturella normerna och försöka se dem i ett relativt ljus. Mitt sätt att lösa ett problem är inte det enda. Människor har möjligen andra verkligheter och förväntar sig andra mönster. Många som deltar i sfi-undervisningen kommer från pedagogiska system baserade på hierarkier och auktoritet. Den svenska pedagogens demokratiska kunskapssyn kan ibland uppfattas som utslag av osäkerhet eller till och med inkompetens, snarare än en effektiv och människovärdig pedagogik.

Boken Kulturgrammatik har funnits ute i många år nu. För den lärare som har missat den – vad är ditt viktigaste budskap med den boken?

– Att man inte ska stirra sig blind på kultur. Glöm aldrig att den människa du har framför dig i första hand är en enskild individ med sina personliga erfarenheter, rädslor, tillkortakommanden och tillgångar. Se människan! Se upp med dina egna fördomar. Alla har dem och det är endast genom att inse detta som jag gradvis kan bearbeta dem och gå vidare. Inse att det inte är en exotisk kultur som möter mig som är normal. Man måste förstå att man själv ingår i mötet och reflektera över den egna kulturen.