Lärandestrategier och undervisning för sfi
[2023:02, 2023-02-15] I en fallstudie gjord inom sfi studerade forskarna Annika Norlund Shaswar och Åsa Wedin den interaktiva lärarstrategin mellan lärare och elev. Föremål för studien var nyanlända sfi-elever med kort eller ingen tidigare skolbakgrund. Studien är särskilt intressant då dessa elever inte bara möter utmaningen av att lära sig ett främmande språk, utan även utmanas i sin litteracitet, alltså sin förståelse i samband med att kunna läsa och skriva.Lärarstrategier innebär medvetet valda aktiviteter för att påverka och främja inlärningen. Det innebär i praktiken att eleven förutsätts vara engagerad, medveten, målinriktad och fokuserad på lärande medan läraren på ett adekvat sätt förväntas tillhanda kunskap. Till detta kan också läggas fysiska aspekter i from av flexibilitet och olika konstellationer mellan elever, elevgrupper och lärare. Nordlund Shaswar och Wedin menar att när elev gör sina val, har sociokulturella faktorer en stor påverkan och varierar därmed beroende på både kontext och preferens hos eleven. Här har även de maktrelationer som olika sociala kontexter innebär, inte minst mellan elev och lärare samt mellan elev och samhälle, en påverkan på lärandestrategierna.
För att studera detta vände sig forskarna till två olika sfi-skolor där fyra lärare med respektive sfi-klass i varierande grundnivå deltog i studien. Genom etnografiska metoder i form av observationer, videoupptagning, anteckningar och fotografering av texter, samlades material till studien.
Direkta och indirekta lärandestrategier
De många olika lärande strategier som finns kan delas in i direkta och indirekta strategier. Där de direkta innebär ett mer eller mindre aktivt handlande. Det kan till exempel vara en multimodal minnesstrategi som innefattar en rullande rörelse med händerna för att lära sig ordet rulla, eller knogar i bänkskivan för att minnas ordet knacka.
En annan strategi, applicerad minnesstrategi innebär att med hjälp av ljud och bild memorera ord. Till exempel kan ordet lamm, memoreras med hjälp av en bild av djuret eller ett bräkande bää.
Kognitiva strategier omfattar exempelvis träning på att föra pennan på rätt sätt, med andra ord att skriva. Det kan också vara träning i att forma ljud och därmed lära sig mer eller mindre svåra uttal.
Kompenserande strategier är på sätt och vis en kombination av de två ovan, då det hjälper både elev och lärare att fylla ut luckor i språket med både gester och ljud för att underlätta kommunikationen. Så som vi alla ofta gör när vi försöker kommunicera över språkbarriärer.
Indirekta lärande strategier handlar om att genom affektiva strategier nära elevens motivation, självkänsla och välbefinnande i inlärningsprocessen. Här fann forskaren till exempelvis att lärarens skratt ibland kunde tolkas tvetydigt. Å ena sidan tjänade det till att höja stämningen, medan det å andra sidan också kunde tolkas som ett sätt att hantera frustration. Indirekta lärarstrategier innefattar även sociala kontext, t.ex. involverande andra elever med samma modersmål som kommit längre i sin inlärning och kan uppmuntra eleven till att fortsätta sina studier.
Studiens lärdom
För de båda forskarna blev det tydligt att elevens och lärarens respektive lärande strategier inte alltid har samma mål. Lärarens initierande lärarstrategi kan till exempel visa sig vara för svår för eleven, kanske kräver strategin litteracitet som saknas. Likaså kan elevens lärarstrategi omedvetet motarbetas av läraren och därmed gå förlorad.
Summa summarum visar studien på vikten av ett kontinuerligt samspel mellan lärare och elev där undervisning och inlärning anpassas efter både tidpunkt, situation och kunskap. Hur detta bäst kan uppnås är dock föremål för vidare forskning då det komplexitet tangerar det oändliga, medan resurser i bjärt kontrast präglas av begränsning.
Text: Andreas Kjörling, sociolog och författare