Lärobok eller inte lärobok?
Text: Annsofie Engborg
[2019:12, 2019-12-15] Är det möjligt att använda en lärobok som passar alla elever i en och samma sfi-kurs? Många sfi-lärare är kreativa och måna om att varje elev ska få ett unikt undervisningsmaterial för dagen. Eller veckan. Det som kallas för individualisering.Läromedel är i det stora hela skrivna av erfarna sfi-lärare, som har sett och insett vad som är god undervisning, vad eleverna behöver och hur progressionen i svenska språket rimligen byggs. Läromedlet har i de allra flesta fall kvalitetssäkrats genom att utprövas och testläsas.
Sfi-utbildningen har som bekant inget centralt innehåll. Men med tanke på att undervisningen ska ge eleven ett språk för vardags-, samhälls- och yrkesliv, samt för vidare studier, är det kanske ingen kontroversiell fråga om vad en sfi-kurs skulle kunna innehålla.
Samtidigt som en lärobok kan vara en god vägvisare i tänkbara teman, övningar och språkfokus, kan en färdigkonstruerad bok upplevas som något som låser läraren och därmed undervisningen till att faktiskt läsa alla texter och göra alla uppgifter.
Elever tenderar att känna en tillfredsställelse att konkret se hur många sidor man har kommit i boken – och ja, att känna en total tillfredsställelse av att ha gjort ut en bok. Men det problematiska är varje enskild elevs behov som ska bemötas och tillfredsställas. Och det ska, utöver en vardagsrelevans, även innehålla en aktuell aspekt. Vad pratas det om just nu? Varje vuxen vill väl hänga med om vad som händer just nu i landet och globalt?
Digitala läromedel var från början i det stora hela ’bok på burk’, det vill säga egentligen bara pappersboken i digitalt format. I dagens utbud av digitala läromedel ser vi allt oftare ’banker’ med digitala övningar i ordövningar, grammatik, läsa, skriva, tala, lyssna, kommunicera. Själva progressionen lämnas till läraren att komponera.
Det lärare oftast behöver är ett rikligt utbud av intressanta och relevanta övningar, så det är möjligt att individanpassa undervisningen. Den största behållningen är kanske därför lärarhandledningarna?