Erfarenheter från Vuxenutbildningen i Härryda kommun

Lässtrategier på Sfi?

Text: Annette Gottfridsson, Specialpedagog Härryda kommun

Vilka är dina bästa tips och råd till sfi-lärare som inte vet hur man lär ut lässtrategier?

Du kan stötta och utveckla elevernas lärande genom att arbeta med lässtrategier. Genom tydliga strategier blir eleverna delaktiga i sitt lärande och mer medvetna om hur de lär. Det förbättrar deras metakognitiv förmåga. Läsforskning visar att lärarens vägledning i att utveckla elevernas läsförståelse har en avgörande betydelse (Westlund, 2009). Syftet med att använda lässtrategier är att förstå texten. Att förklara, öva och repetera under lång tid med eleverna är viktigt, för att förstå hur och när de kan använda olika strategier. Varför gjorde vi det här? Läsförståelse uppstår inte automatiskt bara för att man kan läsa flytande. Att veta ”när jag inte förstår” och ”vad jag ska göra då” skiljer den gode läsarens strategier från den svage läsarens. Texter är mest begripliga när elever kan förstå 90 procent av innehållet, då kan de ofta förstå de okända ordens ungefärliga innebörd (Reichenberg & Lundberg, 2011).

Svårigheter att förstå en text kan ha många orsaker. Lässvaga elever har ofta svårt att minnas vad de läst.  Svaga läsare ”läser och läser”, men förstår inte vad de läser för de läser inte aktivt (Reichenberg, 2014).  Många svaga läsare har ett begränsat ordförråd och saknar lämpliga strategier för att utveckla ordförrådet. Det verkar som de vant sig vid att inte begripa en del texter, istället för att försöka förstå nya ord och begripa dem.

För att få inspiration att börja undervisa om lässtrategier är det bra att använda kollegialt lärande för fördjupade kunskaper och erfarenhetsutbyte. Det är ett forum där ni tillsammans kan träffas regelbundet och diskutera litteratur och filmer om lässtrategier. Med forskningsbaserad kunskap kan vi lära mer om hur vi framgångsrikt kan stötta elever genom att använda olika lässtrategier. På vår skola har vi använt boken Aktiv läskraft Att undervisa i lässtrategier för förståelse (Westlund, 2015) som kollegialt lärande.

Vår erfarenhet av lässtrategier är att det underlättar om eleverna redan på Sfi kan börja träna på strategier som de kan utveckla och fördjupa även i kommande studier och i strukturerade textsamtal. Det kan bidra till en ökad trygghet att ha strategier som är användbara i många situationer. Några lässtrategier som fungerar väldigt bra i alla grupper på vår vuxenutbildning från Sfi till Yrkeshögskolan är de som forskarna Palinscar och Brown utvecklat. Vi försöker använda  konkreta och begripliga namn på de fyra lässtrategierna och anpassa dem till vår målgrupp. Lässtrategin vi kallar ”Att få en överblick” är detsamma som Westlunds Förutspå handlingen och Reichenbergs Föregripa. Lässtrategin ”Att ta reda på” utgår från Westlunds Klargör otydligheter och Reichenbergs Reda ut oklarheter. Lässtrategierna Att ställa frågor och Sammanfatta är gemensamma benämningar.

Hur börjar man?

Reichenberg (2014) skriver att läraren kan introducera en strategi i taget, man behöver inte följa en viss ordning i lässtrategierna och alla strategierna behöver inte användas varje gång. Lässtrategin ”Att få en överblick” kan vara en inledning och presentation av vad eleverna ska läsa. Vad tror de texten ska handla om? De kan få stöd för sitt tänkande från rubriker och bilder. Lässtrategin ”Att ta reda på” innebär att eleverna ska undersöka vilka ord och begrepp som är nya för dem och som de behöver veta mer om för att förstå texten. Lässtrategin ”Att fråga och svara” kan visa om eleverna har förstått texten. Lässtrategin ”Att sammanfatta” tränar elevernas förmåga att bearbeta texten med egna ord och välja vad som är viktigast i texten. Nedan finns en kort sammanfattning som kan vara ett stöd för eleverna när de håller på att lära strategierna.

Introduktion av lässtrategier, fyra olika sätt att bli bättre på att förstå texter.

Genom att stanna upp och reda ut nya ord, begrepp och sammanhang kan ordförrådet ökas och läsförståelsen fördjupas (Reichenberg & Lundberg, 2011).

Ulrieke Saelens är lärare på SFI, i svenska som andraspråk och yrkessvenska. Hon beskriver hur de arbetar med lässtrategier på SFI C – D och  SAS Grund.  I planeringen funderar Ulrieke över varför eleverna ska läsa den här texten. Passar texten elevernas nivå? Vad är det för texttyp? Vilka är typiska svårigheter med den här texttypen? Behöver eleverna kunna förstå hela texten eller endast delar eller…? Ulrieke vill vara transparant och tydliggöra för eleverna vad meningen är med läsningen. Under introduktionen tar hon reda på elevernas förkunskaper om ämnet eller aktiverar deras förkunskaper,  väcker intresse till exempel genom att visa bilder, föremål, film på ämnet vi kommer att läsa om. Vi pratar först om ämnet tillsammans eller i grupper och vi skriver nyckelord på tavlan och gör en tankekarta. Ulrieke läser hela texten högt utan att förklara ord. Eleverna lyssnar, de läser inte. Hon ger eleverna tid att fundera kring vad de har hört och de fyller på tankekartan på tavlan. Sedan läser Ulrieke texten högt igen och eleverna följer med i texten. Vi försöker hitta bekanta ord/ nyckelorden och fraser i texten. Därefter läser vi texten igen. Efter det får eleverna frågor om texten. Vi läser frågorna och markerar viktiga ord i frågorna. Eleverna får den tid de behöver för att läsa texten själv, översätta det som behövs och hitta svar på frågorna.  Efter det rättar vi svaren och markerar svaren i texten. Till sist kollar vi hur frågorna och svaren hänger ihop. På det sättet brukar Ulrieke göra när det handlar om att utveckla ordkunskap och att hitta svar i texten. Sedan fortsätter de med att ”läsa mellan raderna”. Det gör hon med hjälp av frågor som handlar om vad eleverna ”tror” eller ”tycker”. Oftast funkar det bra när de får diskutera en stund med klasskompisar. Samma med att resonera och att koppla texten till deras egna erfarenheter och omvärldskunskap. Det händer självklart att dessa diskussioner redan uppstår när vi precis har börjat läsa texten .

Anna-Karin Brodén är lärare i Svenska som andraspråk och på sfi. Anna-Karin jobbar gärna med t ex lättläst skönlitteratur eller lättlästa artiklar. Hon berättar att som lärare är det bra att läsa texten innan och notera ord som kan vara svåra för eleven. Ofta är det andra ord än själva ämnesorden som behöver uppmärksammas t ex sambandsord, ideomatiska uttryck eller partikelverb. Anna-Karins erfarenhet är att många elever gärna hoppar över rubriker och börjar direkt med brödtexten, därför är det viktigt att börja med rubriken. Vad säger den? Förstår du rubriken? Diskutera vad den betyder och elevernas eventuella förförståelse i ämnet. Anna-Karin använder olika lässtrategier, det kan vara att förklara, samtala om och översätta. Att göra muntliga sammanfattningar tillsammans på lämpliga ställen i texten, om vad vi läst är också bra.

Vad ska man tänka på

Elever som vet hur de ska studera, genomför ofta studierna med bra resultat. För dem som inte vet hur de ska plugga, fungerar det sämre. Svaga läsare undviker lässituationer för de är inte motiverade, vilket leder till att de inte får tillräcklig lästräning (Westerlund, 2009). Lässtrategier kan förbättra läsförståelsen, skapa större möjligheter att genomföra uppgifter och kan leda till ökad måluppfyllelse. Förhållningssättet lärare och specialpedagog ofta använder är Vygotskys begrepp scaffolding. Då ger  vi eleverna mycket stöd i början av inlärningsprocessen och stödet avtar allt eftersom de klarar mer på egen hand.

Många elever uppskattar att lyssna på texten samtidigt som de kan ha boken framför sig. Vi erbjuder eleverna konto på Inläsningstjänst ILT så de kan få böcker i dator eller mobil. I Sfi-grupper på distans och kvällskurser används det digitala läromedlet Lunis (www.lunis.se), vilket också ger möjlighet att se och höra texten. Elever med avkodningsproblem, dyslexi, låg läshastighet eller koncentrations-svårigheter säger att det underlättar mycket att lyssna och titta på texten, för det tar så mycket energi att läsa den. Nu kan de fokusera mer på att förstå innehållet i texten.

Vi har genomfört SIS- utvecklingsprojekt med bidrag från Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) för att få mer tid och resurser för att utveckla arbetssätten med lässtrategier. Utifrån erfarenhet kan vi rekommendera er att undersöka vilka möjligheter ni har att ansöka om projektbidrag, för det är lärorikt och riktigt roligt att genomföra.

Finns det vanliga misstag/fallgropar som du vill uppmärksamma lärarna om?
En del elever har avkodningssvårigheter och gissar vad det står, när det blir fel blir texten ofta svår att förstå. När jag  som specialpedagog har pedagogiskt stöd och eleven läser högt, händer det att eleven  läser ett helt annat ord än det som står i texten och inte reagerar på om det passar in i sammanhanget utan fortsätter att läsa. Vid lämpligt tillfälle stannar vi upp och pratar om vad texten handlar om. Det tydliggör om eleven förstår sammanhanget eller om vi behöver läsa texten igen och reda ut oklarheter.

Ett misstag som Ulrieke Salens spontant tänker på är kanske att man vill göra för mycket på en lektion. Då blir tempot för snabbt och elever som inte förstår vågar inte säga ifrån. Ulrieke tänker på att ett annat misstag kan vara att man ibland absolut vill att en grupp läser en text eftersom man själv är engagerad i ämnet, men det kanske är alldeles för svårt för eleverna eller för långt ifrån kursmålen.

Refenser

Reichenberg, M. & Lundberg, I. (2011). Läsförståelse genom strukturerade textsamtal- för elever som behöver särskilt stöd. Stockholm: Natur & kultur.

Reichenberg, M. (2014). Vägar till läsförståelse texten läsaren samtalet. Stockholm: Natur och kultur.

Westlund, B. (2009). Att undervisa i läsförståelse. Lässtrategier och studieteknik. Stockholm: Natur och kultur.

Westlund, B. (2015). Aktiv läskraft Att undervisa i lässtrategier för förståelse. Stockholm: Natur och kultur.