Lässtrategier som hjälpmedel för att förstå

Text: Andreas Kjörling

Att verkligen kunna tillgodogöra sig en text handlar nämligen inte bara om att förstå de enskilda orden och hur de sitter samman i form av meningar, något som många elever med svenska som andraspråk utan problem klarar av. Nej, snarare handlar det om att kunna kontextualisera det skrivna ordet och sätta det i relation till både till sitt ämne, sitt ursprung och sin samtid.

För att både utveckla och förfina denna förmåga finns olika typer av lässtrategier. En strategi kan till exempel innebära att göra förutsägelser om texten och sedan reda ut oklarheter. Med andra ord; ’Texten handlar om …, men vad betyder …, hur förhåller det sig till …?’. Oklarheterna kan sedan ligga till grund för samtal med både lärare och studiekamrater. En annan vanlig strategi är att helt enkelt läsa om texten i hopp om att finna ett bredare samman­hang och en djupare förståelse.

Beroende på vilken typ av text det är kan läsaren mötas av olika typer av problem. Samhällsrelaterade texter kan till exempel utgöra utmaningar i förståelse av sammanhang. Var och när är texten skriven och hur fungerade samhället då? Texter som kretsar kring naturvetenskap å andra sidan kan presentera utmaningar i form av förståelse av specifika facktermer.

Kombinera olika lässtrategier

Den läsare som når störst framgång förmår att kombinera flera olika lässtrategier. Genom att dels kunna kombinera olika lässtrategier och dels veta vilken lässtrategi som ska användas vid vilket tillfälle, kan läsare tillgodogöra sig texten på ett sätt som en novis läsare inte förmår. En skönlitterär text kan exempelvis inte läsas, eller i vart fall bör inte läsas, på samma sätt som en facklitterär text, medan vi i gränslandet mellan de två typerna av text finner essäer, som därmed utgör ett mycket bra exempel på text som kräver en kombination av olika lässtrategier.

Att förstå textens mening och makt

Tillämpandet av lässtrategier är viktiga verktyg för att förstå texten. Det är också med den grunden som texten sedan kan tolkas och analyseras genom frågor som exempelvis kretsar kring författarens eller avsändarens varande. Vem är han eller hon och vad vill denne att vi ska förstå och tycka? Är det som står verkligen sant och riktigt, eller kan det möjligen förhålla sig på något annat vis?

I antologin Textens mening och makt (Studentlitteratur, 2018), ges läsaren en pletora av värdefulla verktyg för samhällsvetenskaplig analys, diskursanalys, argumentationsanalys, begreppshistoria och mycket mer. Även om boken främst riktar sig till högskolestuderande samhällsvetare och humanister, utgör den ett mycket bra stöd för all typ av undervisning som kretsar till förståelse av mer avancerade texter.

Andreas Kjörling, sociolog & doktorand i arbetshälsovetenskap