Professor emerita Inger Lindberg om språkutveckling och att våga prata

”Man måste våga hoppa i vattnet. Inte bara torrsimma!”

Text: Annsofie Engborg

[2021:06, 2021-06-15] Samtalsforskning om vuxnas andraspråksutveckling, kopplade till vuxenutbildning, är inte särskilt omfattande. Den är snarare ganska mager, åtminstone ur ett svenskt perspektiv. Samtidigt är samtalen en viktig faktor i just andraspråksutveckling.

Det finns mycket att säga om samtal. Det blir i intervjun med professor emerita Inger Lindberg mycket snabbt uppenbart. Vi kommer ganska omgående in på det faktum att det finns en rådande samhällssyn om språk och språkutveckling för den som ska lära sig svenska. Det tycks som om bördan enbart läggs på individen som ska lära sig språket medan man sällan berör omgivningens viktiga roll.

– Vi behöver se vilken viktig roll man som samtalspartner kan spela för andraspråksutvecklingen för den som ännu inte behärskar svenska. För att utveckla sitt språk via samtal måste man ju ha någon att samtala med och som hjälper en på traven. Samtal fyller ju dessutom en viktiga social funktion för alla parter och berikar förståelsen mellan människor, konstaterar Inger Lindberg.

Inom muntlig färdighet och muntlig kommunikation ingår samtal. Låt oss stanna vid det ordet. Vad är ett samtal?

– Som ny i ett land kommer man i tidigt i kontakt med olika typer av samtal. Bland de första samtal som den vuxna möter är av det slag som mer liknar intervjuer eller förhör. Här handlar det inte om samtal mellan likvärdiga parter. Här finns i stället ett maktperspektiv som kan upplevas mycket stressande i synnerhet när man känner att språkkunskaperna inte räcker till. Här handlar det ju inte om språkutvecklande samtal. Då dessa samtal ofta berör livsviktiga frågor för individen bör de också föras genom tolk för att garantera högsta möjliga förståelse.

– Mer vardagliga samtal mellan jämbördiga parter för att etablera, bygga och upprätthålla sociala relationer kan däremot spela en mycket viktig roll både för språkutvecklingen och för möjlighet till delaktighet i samhället i ett vidare perspektiv.

Inger Lindberg förklarar också varför sådana samtal kan gynna språkutvecklingen. När det finns ett genuint och uppriktigt ömsesidigt intresse för den man talar med och för vad hen har att säga uppstår ett naturligt behov av att fråga om, förtydliga, återkoppla och på olika sätt uppmuntra och stötta den som inte behärskar språket för att man ska kunna mötas i och genom samtalet. Detta bidrar till en typ av social stimulans och bekräftelse som har visat sig gynnsam för språkutvecklingen och inte minst för viljan och motivationen att använda språket.

Det är alltså viktigt för språkutvecklingen att man känner sig trygg och respekterad i det språkliga mötet och blir bemött som den vuxna kompetenta människa man är trots att man inte behärskar samtalsspråket fullt ut. Men i många samtal finns ett maktperspektiv – språk och makt hör ihop – och det kan avspeglas såväl i samtal mellan lärare och elev, som i många samtal utanför klassrummet. Det innebär ofta en brist på jämbördighet i samtalet mellan de som ”äger” språket och de som inte gör det som kan upplevas mycket negativt. I forskningen har man till och med beskrivit det som en känsla av att förlora sin mänsklighet när de bristfälliga språkkunskaperna spiller över på bilden av vem man är och det egna värdet som människa. Samtalet erbjuder en viktig grund för att för att visa vilka är och för att relatera till andra människor. Men den som inte äger språket kan till följd av språkliga begränsningar ofta inte heller göra sig själv rättvisa i ett samtal.

– På så sätt är språket intimt förknippat med identiteten. Ett språkligt underläge kan förminska en människa och leda till en känsla av maktlöshet och utanförskap som kan upplevas mycket negativt och starkt påverka motivationen att ta till orda.

– Som ny i Sverige är man ofta i språkligt underläge, och den underlägeskänslan kan sitta i väldigt länge, förklarar Inger Lindberg.

I sfi-undervisningen läser eleverna lärobokens färdiga dialoger. Eleverna observerar uttryckssätt och övar dialogerna genom högläsning. Vad tänker du om samtalsundervisningen inom ramen för sfi? Hur kan lärare öva samtal?

– Man kan som lärare på olika sätt försöka konstruera situationer och scenarier som förbereder för många olika typer av samtal som ligger så nära autentiska samtal som möjligt. Man bör ju då samtidigt ge utrymme för en kreativ språkanvändning utifrån upplevda och till viss del förutsägbara kommunikativa behov. Här är det viktigt att förmedla strategier också för möjligheter att hantera det oförutsedda och bemöta uttryck för nedsättande behandling och språklig maktutövning. Undervisningen får ju inte väja för den verklighet många möter i sina försök att uttrycka sig på det nya språket. Att i undervisningen få dela och reflektera över såväl positiva som negativa erfarenheter av språkligt bemötande med andra i samma situation kan stärka beredskapen inför framtida språkliga utmaningar.

– Naturligtvis kan man på många sätt i undervisningen med sin lärare och med andra i gruppen öva och förbereda sig för samtal. Ändå upplever de flesta ett stort glapp mellan vad man övat i klassrummet och det man ställs inför i livet utanför klassrummet där det så ofta står så mycket mer på spel. Här får man kanske inte en syl i vädret och ifrånsprungen innan man vet ordet av. Det är kanske först när man vågar pröva sina vingar utanför klassrummet, i autentiska situerade samtal, som den verkliga språkutvecklingen sker. Kanske är det först när man är direkt kroppsligt närvarande i en ”verklig” situation och upplever kommunikationen ”på riktigt” med alla sina sinnen som språket kan förankras på ett djupare plan, resonerar Inger Lindberg.

I ett autentiskt samtal investerar man också så mycket mer av sig själv. Det blir så mycket viktigare att bygga en relation och visa vem man är. Men för att vilja investera i ett sådant projekt vill man gärna se en belöning i form av ett bekräftande bemötande, annars tappar man lätt motivation.

Inger Lindberg berättar om sitt relativt nyväckta intresse av neurovetenskaplig forskning där man studerar språk och språkutveckling med nya metoder för att mäta och avbilda hjärnaktivitet (hjärnavbildning) som radikalt förändrat synen på kognition och språk. Här har man funnit att olika typer av språkanvändning, som tidigare huvudsakligen varit förknippat med aktiviteter i vänster hjärnhalva, på ett dynamiskt och interaktivt sätt stimulerar betydligt fler områden i hjärnan förknippade med kroppsrelaterade aktiviteter. Forskning inom vad man kallar ’förkroppsligat lärande’ har man tagit fasta på att språket inte bara berör vårt intellekt utan också är förankrat i vår kropp och i våra sinnen och känslor. Teorier som ligger till grund för denna forskning bygger alltså på en syn på kognition och språk som förkroppsligade fenomen snarare än abstrakta och isolerade till en viss del av hjärnan.  Enligt ett sådant synsätt bör man i undervisningen ge utrymme för språkutveckling genom stimulans av alla sinnen vilket också ger ytterligare stöd för både ett multimodalt arbetssätt och en betoning på lärandets sociala aspekter, menar Inger Lindberg.

– Många forskare hänvisar i detta sammanhang till barns tidiga språkutveckling. Även om det finns anledning att i många hänseenden skilja på barns förstaspråksinlärning och vuxnas andraspråkslärande, kan vi kanske ha något att lära av hur riktigt små barn i princip utan undantag lär sig språk till fullständig behärskning. Kanske finns förklaringen i det sätt på vilket det sker – i ständig social interaktion med en bekräftande och stöttande omgivning.  Barn hör och upprepar också sekvenser av ljud och ord med direkt koppling till föremål och handlingar som de undersöker med sina sinnen genom att röra, kasta, lukta på och stoppa i munnen, erfarenheter som representeras i sensimotoriska nätverk som speglar barnets samlade erfarenheter av ett begrepp.

– Enligt forskningen ger det lilla barnets förkroppsligade lärande en djupare förankring av språket och en starkare minnesbehållning just genom starka kopplingar till flera olika sinnen. Minnesbehållningen är ju ofta ett stort problem för många vuxna andraspråksinlärare som till skillnad från barn kommer i kontakt med språket på ett mer abstrakt och indirekt sätt genom undervisning och läromedel.

Kanske kan man också i sfi-undervisningen hitta sätt att levandegöra språket och språkanvändningen på ett sätt som aktiverar och stimulerar en starkare närvaro i de språkliga aktiviteterna genom olika sinnen och kroppsliga erfarenheter och därigenom förankra språket på ett sätt som stärker minnesbehållningen och en djupare förståelse av språket. Samtidigt konstaterar Inger Lindberg också att den som ska utveckla en varierad och funktionell språklig kompetens tidigt måste ges tillfälle till autentiska och situerade möten med språket utanför klassrummet. Det förutsätter i sin tur en undervisning som ger möjligheter att förbereda och följa upp sådana språkliga utflykter föra att de ska kunna integreras i undervisningen på ett optimalt sätt.

För lärare som vill förkovra sig inom klassrumsforskning och samtalsundervisning – vad rekommenderar du för läsning?

– Det finns en hel del texter inom Läslyftets moduler och Skolverkets stödmaterial som tar upp intressant relevant klassrumsforskning för sva- och sfi-lärare i vuxenundervisning som till exempel grundläggande litteracitet. För egen del har jag hittat texter om klassrumsforskning som vänder sig till lärare i naturvetenskapliga ämnen som jag tycker är särskilt intressanta. De ger bra exempel på hur man genom systematisk stöttning kan använda samtal som verktyg för språk- och kunskapsutveckling och hur utifrån elevernas egna erfarenheter kan närma sig olika begrepp, exempelvis.

– Här finns också en hel del texter med fokus på genrepedagogik som innehåller intressant läsning om samtal och samtalsmetodik. Här ges exempel på språkutvecklande samtal och på hur man som samtalspartner och lärare utifrån elevernas språk- och kunskapsnivå kan ge viktigt stöttning genom samtal.

– För övrigt vill jag gärna rekommendera två intressanta avhandlingar som har stor relevans för sfi-undervisningen: Katrin Ahlgrens avhandling (2014) som på ett utmärkt sätt belyser identitetsaspekter ur ett andraspråksperspektiv och Karin Sandwalls avhandling (2013) om språklärande på arbetsplatsen, där hon bland annat presenterar en didaktisk modell för hur man i undervisningen på ett systematiskt sätt kan förbereda för och följa upp språklärande utanför klassrummet.

Avslutningsvis är jag nyfiken på hur vi skulle kunna reda ut begreppen samtalskompetens, interaktionell kompetens, kommunikativ kompetens och pragmatisk kompetens. Inger Lindberg påpekar dock att terminologin inte är helt lätt att reda ut eftersom termerna ofta används synonymt och/eller överlappande av olika forskare om förmågan att använda, variera och anpassa språket efter syfte, funktion, situation och sammanhang. Här spelar naturligtvis förmågan att delta i olika typer av samtal på ett ändamålsenligt sätt en central roll för inlärarens identitet och integration ur ett språkligt såväl som socialt perspektiv.

Exempel på vidare läsning

Ahlgren , K. (2014). Narrativa identiteter och levande metaforer i andraspråksperspektiv. Diss. Stockholm: Stockholms universitet.

Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (2013). Svenska som andraspråk; i forskning undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur.

Lindberg, I. & Skeppstedt, I., 2000, Ju mer vi lär tillsammans – rekonstruktion av text i smågrupper. I Åhl, H. (utg.) Svenskan i tiden – Visioner och verklighet. Invigningssymposium för Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk. Lärarhögskolan i Stockholm.

Lindberg, I., 2001, Samtalet som didaktiskt verktyg. I K. Nauclér (red.), Symposium 2000. Ett andraspråksperspektiv på lärande. Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk och Sigma Förlag.

Lindberg, I. (2005). Språka samman: om samtal och samarbete i språkundervisning. Stockholm: Natur & Kultur.

Molander, B-O. (2018). “Klassrumskommunikation”. Skolverket, läslyftet:  Språk-, läs- och skrivutveckling: Tvåspråkig undervisning – teckenspråk och svenska.

Sandwall, K. (2013). Att hantera praktiken: om sfi-studerandes möjligheter till interaktion och lärande på praktikplatser. Göteborgs universitet. Institutionen för svenska språket.

Fyll i dina kontaktuppgifter och ta del av våra bästa skrivtips månad för månad.

  • This field is for validation purposes and should be left unchanged.