”Våra elever producerar språk utan stöd”

I suggestopedin producerar eleverna språket på egen hand, vilket utvecklar dem. Det förklarar SFI-lärarna Christina Torgersen och Lena Endelius när vi träffas i Älvsjömässan under Skolforumsdagarna där. De är båda verksamma i Eskilstuna.

Hur går det till?

– En del i undervisningen är att arbeta med fiktiva identiteter, berättar Lena. Eleverna kan exempelvis få en skylt med påhittat namn, yrke, ålder och bostadsort. Sedan minglar de runt och frågar varandra vad de heter och vad de jobbar med. I nästa steg handlar det om fritidsintressen.

– Genom att hitta på identiteter och sväva ut får de träna på ett större ordförråd än det som beskriver deras vanliga liv och som de är vana vid, förklarar Christina.

Hur kan lärare som inte är certifierade jobba suggestopediskt?

– Egentligen måste man lära sig metoden för att verkligen känna av den, tycker Christina. Men man kan använda vissa idéer, som minglet till exempel.

Ge exempel på tre vinster med suggestopedi i sfi-undervisningen.

– Glädje och skratt, trygghet, kamratskap, en samhörighet som leder till språkutveckling, säger Lena.

– Enda nackdelen är egentligen att det är jobbigt att skapa och hålla ordning på allt material, konstaterar Christina.

Händer det att elever blir obekväma av undervisningsformen?

– Ja, vi har faktiskt en elev just nu som är det. Men det är första gången det hänt.