Månadens skola: Hermods sfi i Växjö

Med fokuspass på schemat

Text: Annsofie Engborg. Foto: Privat.

Prisbelönt rektor och nöjda lärare. Anja och Viktoria är legitimerade sfi-lärare och undervisar i C- respektive D-kurs. De berättar om det centrala i deras pedagogiska modell – Vygotskijs sociokulturella perspektiv och den proximala utvecklingszonen, utgångspunkten i Jim Cummins fyrfältare och att eleverna intensivtränar svenska i särskilda fokuspass. På Hermods sfi i Växjö läser eleverna olika kursanpassade teman i moduler. Var femte vecka är det nationella prov och då genomgår samtliga elever individuella utvecklingssamtal.

Er rektor, Peter Sandin, har fått ledarskapspris. Vad är viktigast hos en chef?

– Det är bra om chefen har pedagogisk utbildning, då har man bättre förståelse för personalen, säger Anja.

– Att fokusera på personalen, precis som vår rektor Peter Sandin gör. Han har en bra pedagogisk utbildning och djup förståelse för vårt arbete! Han utrustar oss med alla viktiga verktyg så att vi kan undervisa på bästa möjliga sätt. Dessutom tar han vår skola i Växjö till högre höjder genom att ständigt utveckla och förbättra verksamheten där människor växer och nya rekord slås, fyller Viktoria i.

Vad läser ni just nu i era grupper?

– Vi har modulen ’Kultur’ i D-kursen. Vi pratar och läser om Sverige, arkitektur och litteratur. Som avslutande modultest kommer de att få analysera filmen ”Kan du vissla, Johanna?”, berättar Viktoria.

Och i C-kursen?

– Vi arbetar också tematiskt. Just nu tema Resor. Vi pratar även om att åka inom stan och att exempelvis vandra i svenska berg. På så sätt väver vi in svensk natur, upplevelser, synonymer, adjektiv och de ord som på något sätt kan associeras till att resa – från fordon till natur, berättar Anja som undervisar i C-gruppen.

– De kommer var och en att få berätta om en intressant och lyckad resa som de varit med om.

Lektionerna har hög grad av variation. Uttalsövningar enskilt och i grupp, läsning och skrivande för att få balans mellan input och output.

– Det blir många intressanta samtal om ord och ordval. Språket väcker många frågor. När och hur använder man ordet gumma? Är det alltid ’en gammal dam’? Och kärring – vad ligger det för känslor i det ordet?

Får jag också ställa frågan om avhopp, nu när den har blossat upp i media igen. Hur ser ni på avhopp?

– Hos oss har vi nästan inga avhopp. De få som slutar flyttar eller börjar jobba. Alla mina elever som börjar hos mig fortsätter hos mig och fullföljer studierna på sfi. De fortsätter även hos mig på svenska som andraspråk på grundläggande nivå, förklarar Viktoria.

Anja nickar och instämmer.

– Avhopp kan, förutom jobb, även bero på graviditet. Men vissa gravida kan övergå till distans istället. Hos oss är det inget problem, men vi har visserligen varit med om unga som inte riktigt mogna för studier.

Finns det något ni saknar för att kunna göra ett ännu bättre jobb?

– Jag saknar ingenting. Att ha blandade grupper medför visserligen en pedagogisk utmaning. Det är svårt att anpassa undervisningen i så heterogena grupper, men mina elever håller hög nivå, resonerar Viktoria.

– Vi har det material vi behöver, men mer tid för kollegialt utbyte inför betyg och bedömning skulle jag uppskatta. Man behöver gemensamma referensramar.

Vad är det som eleverna särskilt uppskattar hos er?

– Vi erbjuder eleverna fokustid varje vecka. Där kan vi exempelvis intensivträna uttal, grammatik eller hörförståelse. Eleverna uppskattar särskilt att prata om det krångliga i svenskan, så vi kan använda fokuspass till partikelverb: att läsa, uttala, förstå och använda dem, berättar Anja.

– Ja, och vi kan använda fokuspass till läsning och läsförståelse, fyller Viktoria i.

Anja berättar att de tillämpar transspråkande på skolan.

– Translanguaging ska ses som stöd och hjälp. Eleverna måste få använda sitt starkaste språk för att förstå och lära sig svenska. De använder språket för att utvecklas. Det handlar dock inte om när utan hur.

Vad ser ni som särskilt språkutvecklande?

– Vi arbetar med språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, tillämpar genrepedagogik och cirkelmodellen, har sammanhållen undervisning tematiskt och utgår från Cummins fyrfältsmodell där undervisningen stöttas med undervisning i kontexten. Vi utmanar eleverna i deras proximala zon och tillämpar transspråkande. Vi använder också Gibbons ”Frågor utan tak”, det vill säga frågor som inte har enkla förutsägbara svar. Det utmanar eleven både i tanken och i formuleringen på svenska.

– Varje lärare har sina didaktiska strategier för respektive grupp.

./.