Rädda barnens rapport 2023
Mer än hälften av alla asylsökande är ensamstående förälder
[2023:10, 2012-10-15] Trots att mer än hälften av alla asylsökande är ensamstående föräldrar och till större delen ensamstående kvinnor, menar Rädda Barnen, att de är utgör en ofta osynliggjord grupp. I en nyligen publicerad rapport beskrivs prekära livssituationer för en stor grupp människor.
I Rädda Barnens nyligen publicerade rapport Starka Mammor – Trygga barn framgår att drygt 24 000 individer, vilka är del av ett hushåll med barn, inskrivna hos Migrationsverket som asylsökande. Av de drygt 24 000 individerna utgjordes närmare 13 000 av ensamstående föräldrar. Tre fjärdedelar av dessa är kvinnor och endast en fjärdedel av de ensamstående föräldrarna är män. Genom intervjuer med fokusgrupper har kvinnornas situation belysts. En situation som många gånger är präglad av ekonomisk osäkerhet, bostadsproblematik, våld och förtryck.
Bostad och ekonomi och jobb
Allt sedan 1990-talet har utsattheten för ensamstående föräldrar ökat. Bland annat är det just ensamstående föräldrar som löper störst risk att drabbas av fattigdom på grund av utebliven inkomst. Det ekonomiska stödet har succesivt avtagit vilket främst drabbat de med inkomstprövad ersättning såsom exempelvis bostadsbidrag. På förekommen anledning är också utrikes födda ensamstående föräldrar överrepresenterade hos socialtjänsten. Dagersättningen till en asylsökande har i Sverige inte höjts på trettio år. Därmed ligger Sverige långt under ett europeiskt medel där andra europiska länder till och med betalar ut dubbelt så mycket som den svenska ersättningen. En mamma med två barn får i Sverige 3500 kronor i månaden, vilket förväntas räcka till mat, kläder och ibland även busskort.
Ett återkommande tema i de intervjuades berättelse utgjordes av osäkerhet kring boendefrågan. Många föräldrar tvingas att vid upprepade tillfällen flytta både mellan olika typer av boenden och olika delar av Sverige, vilket har en starkt negativ påverkan på barnen i synnerhet och möjligheten till etablering i allmänhet. Ständiga uppbrott och osäkerhet om hur länge ett boende kommer vara skapar inte bara stress utan även svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden. Problematiken var lika påtaglig för både de med uppehållstillstånd, de som ännu är en av asylprocessen eller hade verkställningsförhinder. Trots att Sverige har ratificerat Barnkonventionen och gjort den till nationell lag, tas ofta mycket liten hänsyn till barnens behov i bostadsfrågor. Flera av de mödrar som deltog samtalen lever under skyddad identitet och har varit utsatt för våld i nära relation i Sverige. Beträffande boendefrågan upplevde de dock inte att någon särskild hänsyn tas till deras utsatta situation. Inte minst beskrevs situationen som extra prekär för de som bor på asylförläggningar, ibland i delade boenden med dusch i korridoren.
Med osäkra boendeförhållanden följer också problem med anställning. Där det finns bostäder finns inte jobb och vice versa. Många av de bostäder som erbjuds finns i städer där det inte finns jobb och vice versa. De anställningar som erbjuds är många gånger tillfälliga med oregelbundna tider och varierande ersättning. Flera av deltagarna i fokusgrupperna vittnar om att pengarna inte räcker till.
Ljus i mörkret
Trots utdragna asylprocesser, som ibland kan vara i flera år, finns en strimma ljus och ett hopp om en bättre framtid. Mammor berättar om hur det hjälps åt, stöttar varandra och delar på de som delas kan. Gemenskap och stöd i samtal och möten ger en möjlighet att för stunden släppa den press som livssituationen medför och istället kunna hämta andan. Flera mammor vittnar om en vilja att skapa bättre förutsättningar för sina barn än de själva haft. Förutsättningar där förtryck och våld har bytts mot utbildning, relationer och tillåten kärlek.
Andreas Kjörling, Sociolog och doktorand i Arbetshälsovetenskap
Källor: https://www.raddabarnen.se/rad-och-kunskap/foralder/starka-mammor-trygga-barn/
./.