Gästskribent: Sori Rasti
”Modersmålet har stor betydelse för vuxnas språkutveckling”
Text: Sori Rasti, universitetsadjunkt i svenska vid Högskolan Dalarna. Foto:
[2023:03, 2023-03-15] Året är 1988 och vi sitter i ett klassrum i en mindre stad i Dalarna. Några är ledsna, andra är arga och en del har lämnat klassrummet i protest. Vi som kan engelska håller på att prata med sfi-läraren och försöker förklara för henne hur vi har tolkat henne och reglerna. När läraren förstår att det är allvarligt så ringer hon till en tolk som kunde komma omedelbart och översätta det läraren hade sagt för några veckor sedan på modersmålet för oss sfi-elever. I några veckor mår eleverna dåligt och är misstänksamma mot läraren på grund av ett missförstånd. Det som är ett stort problem löses på bara några minuter med hjälp av en tolk som kan kommunicera med oss på persiska och sfi-läraren på svenska. Tänk om det alltid kunde finnas någon som kunde kommunicera med oss på modersmålet under vår studietid, då skulle inte missförstånd uppstå och påverka flera veckors studier negativt.Vuxna har, till skillnad från barn, ett utvecklat språk, även om de saknar skolbakgrund och därmed saknar ett begränsat skolspråk eller kunskapsbärande språk. Därför är det viktigt att ge stöd på eller i modersmålet när vuxna ska lära sig ett nytt språk.
Flera forskare menar att när skolan och lärare erkänner och synliggör elevernas språk och eleverna känner att deras erfarenheter ges värde och används som en resurs, ökar deras engagemang. Framför allt kan stöd på modersmålet ge dem en bättre förståelse för det nya språket.
Att jag lärde mig svenska språket väldigt snabbt och fick lämna sfi efter bara några månader berodde på att jag kunde engelska och kunde kommunicera med läraren som förklarade det mesta på engelska för mig. De som inte kunde engelska och hade behövt tillåtas använda sina modersmål. De hade behövt ha en flerspråkig resurslärare för att stötta de vuxna som inte hade det lika lätt.
Sfi-lärare idag behöver våga gå ifrån övertygelsen om den rådande enspråkighetsnormen till att inse att en flerspråkighetsnorm, dvs det att tillåta eleverna att använda alla sina språkliga resurser för att lära sig svenska språket, skulle gynna elevernas språkutveckling och lärande. För att kunna gå ifrån enspråkig arbetsmiljö till en flerspråkig arbetsmiljö behöver inte läraren kunna elevernas modersmål.
Mina erfarenheter från att vara skolledare på en modersmålsenhet medförde svårigheter att hitta modersmålslärare i minoritetsspråken. Enligt språklagen måste skolan erbjuda modersmålsundervisning om bara en enda elev söker modersmålsundervisning på finska, jiddish, meänkieli, romani chib eller samiska, men problemet är den bristande tillgången till pedagoger som kan minoritetsspråken. Minoritetsspråken förbjöds för många år sedan i Sverige och detta har orsakat att personer som kan tala dessa språk har minskat i antal, vilket gör det nästan omöjligt att hitta modersmålslärare i dessa språk. Så det hjälper inte att ha starka lagar utan något mer måste göras.
Oavsett vilket modersmål individer har är det av stor betydelse för att lära sig och förstå ett nytt språk, som exempelvis svenska. Än idag slår jag upp ord och begrepp och letar efter synonymer på persiska för att jag måste förstå orden på persiska först innan jag kan förstå dem på svenska. Så min erfarenhet är att modersmålet har en stor betydelse i vuxnas språkutveckling. Det utökar andraspråksordförrådet och det signalerar samhörighet och gemenskap.